Inga Rundström hade arbetat som handläggare på Arbetsmiljöverket i 17 år när myndigheten gjorde stora nedskärningar för två år sedan. Hon var en av dem som tvingades gå.

Under två år klarade hon sig från att bli arbetslös genom att kombinera olika tillfälliga jobb till lägre lön. Men i somras tog det stopp och sedan i juli har hon a-kassa. Framtiden ser tuff ut, säger hon.

– Det verkar vara svårt att hitta något.

Trots det är inte förslag om ersättningsnivåer i a-kassan eller arbetsmarknadspolitiken det som spelar mest roll för henne i valet.

– Det är helt andra saker som är viktiga för mig. Jag tycker att de stora framtidsfrågorna, som klimathotet, har kommit bort, säger hon.

Arbetslösheten är drygt åtta procent. I juli fick 132.600 personer ersättning från a-kassorna.

Taket på 18.700 kronor gör att många inte får ut i närheten av sin tidigare lön, och för många har arbetslösheten inneburit kraftigt förändrade ekonomiska villkor.

Men Inga Rundström tillhör dem som genom tilläggsförsäkringar, i hennes fall genom Trygghetsstiftelsen, får ut 80 procent av lönen under en tid. Sonen flyttade hemifrån för några år sedan, så hon har inte försörjningsansvar för någon annan.

– Jag hörde tydligt på kolleger med barn i grundskoleåldern att de var oroliga. Då har man andra kostnader.

Hon har tidigare kunnat bygga upp en buffert att ta av vid behov och känner sig förhållandevis bra rustad ekonomiskt.

– Jag lever enkelt och tror inte att jag har svårt att avstå från saker heller, säger hon.

Som välutbildad 50-plussare utan jobb står hon inte i fokus för debatten. Den har snarare handlat om ungdomsarbetslösheten. Men det är inget problem, tycker Inga Rundström. För henne är det mest angeläget att prata om hur man skulle kunna dela på jobben i framtiden för att skapa ett bättre samhälle.

– Det verkar smått sjukt att vissa jobbar så mycket, säger hon.