Kerstin Kolm älskar sitt jobb som förskolepsykolog. Därför har hon valt att fortsätta arbeta efter 65. Som extra bonus stiger hennes pension.
Som förskolepsykolog i Haninge kommun handleder Kerstin Kolm personal. Hon har sitt kontor i kommunhuset, men är oftast ute och rör på sig.
I december fyller hon 67 år, gränsen för när man som arbetstagare inte längre har rätt att stanna kvar på sitt jobb. Men Kerstin vill gärna fortsätta arbeta, om hennes arbetsgivare går med på det.
– Jag trivs otroligt bra. Jobbet är stimulerande och omväxlande, och jag har mycket kvar att ge, säger hon.
Förutom att lönen ger mer i plånboken än vad pensionen skulle göra, gynnas hon av de skattemässiga fördelar som gäller för dem som jobbar efter 65, i form av högre jobbskatteavdrag. Det ger flera hundra kronor extra i månaden.
När hon väl går i pension kommer hennes disponibla inkomst ofrånkomligt att sjunka. Men pensionen höjs med omkring nio procent för varje år hon fortsätter att arbeta.
I de olika pensionsvalen har hon varit aktiv.
– Det finns så många fonder, men jag försökte sätta mig in i det och har flyttat fonder en del. I början tog jag mer risker, men jag har lärt mig att man de sista åren inte ska göra det, säger hon.
Det avtal hon tillhör som kommunanställd innebär att motsvarande 4,5 procent av hennes månadslön har satts av till hennes tjänstepension. Men det upphör vid 65, även om man fortsätter arbeta.
Men det privata pensionssparandet hon själv har haft i över 20 år har hon fortsatt med.
– Jag sparar tusen kronor i månaden, så mycket man får göra avdrag för i deklarationen. Mer än så känns inte meningsfullt, säger hon.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning som ska se över framtidens pensionsålder.
När vi lever längre och ställer högre krav på materiell standard, måste pengarna genereras någonstans ifrån. För Kerstin är svaret självklart:
– Att jobba längre om man vill borde vara en rättighet.