Företagsobligationer kan vara ett alternativ när traditionella räntefonder väntas ge klen avkastning.
Utbudet av fonder är inte så stort. Men den som är beredd att ta lite högre risker har mer att välja på.
Många storföretag lånar upp pengar genom att ge ut obligationer. Telia Sonera, Atlas Copco, Vattenfall och Electrolux är exempel på svenska företag som får en del av sin finansiering den vägen.
Eftersom det är högre risk att låna ut pengar till företag än till staten måste bolagen betala högre ränta.
Den senaste tiden har skillnaden i ränta mellan statsobligationer och företagsobligationer varit ovanligt stor, vilket har ökat intresset bland banker för de här produkterna.
Dessutom är klimatet för traditionella ränte- och obligationsfonder inte det bästa just nu.
På tisdag kommer Riksbanken med sitt besked om reporäntan. Alla bedömare är överens om att det kommer att bli en sänkning, vilket är negativt för de räntefonder som satsar på värdepapper med kortare löptider.
Det är kärvt även för obligationsfonder som satsar på statliga räntepapper med längre löptider. De går bäst när räntorna faller och det är inte aktuellt eftersom räntenivån är nära botten.
Det finns några svenska bolag som har fonder som investerar främst i företagsobligationer. SEB och Öhman Fonder har exempelvis haft sådana fonder under några år och Nordea startade en sådan fond i slutet av förra året.
Ingen av dem har hittills rosat marknaden. De har gått minus på grund av finanskrisen och risken är större för dem än för traditionella räntefonder.
En del fonder som investerar i statsobligationer väljer i vissa fall även företagsobligationer. Fondbolaget Enter drog i slutet av förra året i gång en fond med den uttalade målsättningen att även investera i företagsobligationer.
Den som är beredd att ta högre risk kan satsa i så kallade high yield-fonder som investerar i skräpobligationer, som ges ut av bolag med sämre betyg vilka därför måste betala högre ränta när de lånar pengar. Här finns det ett större antal fonder att välja på, främst hos utländska förvaltare.
Spridningen är stor när det gäller avkastningen. De bästa fonderna har stigit med över 20 procent på ett år medan de sämsta visar minussiffror på 30 procent, enligt analysföretaget Morningstar.
High yield-fonderna investerar till största delen i utländska bolag. Det innebär att svenska sparare också utsätter sig för en kursrisk, eftersom kronans utveckling påverkar fondandelarnas värde. Om en fond investerat i euro och den valutan tappar i värde mot kronan är det negativt för svenska sparare. Den som vill slippa valutarisken måste ta en valutasäkrad fond. SEB och Fidelity har nyligen lanserat sådana.