Ett omfattande generationsskifte stundar i den svenska skogen.
Hög genomsnittsålder på skogsägarna skvallrar om att det är tid för barn och barnbarn att ta över – och allt fler skogsfastigheter är till salu.
Alla arvtagare är dock långt ifrån intresserade av eller kunniga att sköta skog.
LRF Konsult ser redan hur antalet utförsäljningar av skogsfastigheter ökar på marknaden.
– Skogen är en mindre riskfylld placering i det långa loppet. Det kan vara tråkigt att köra långsamt och säkert men man kommer alltid fram till målet med en skogsplacering.
Det säger Nils-Erik Nilsson från Bollnäs i Hälsingland. Han har gått den långa vägen i skogen. Det började med att han övertog föräldrahemmets skogsinnehav för drygt 20 år sedan.
Successivt har hans intresse och kunskap vuxit och med det även innehavet. I dag är han också utbildad lantmästare.
– Men man ska också veta att äga skog är tröga pengar. Det är inte lika lätt att realisera tillgångarna som när de ligger i aktier eller i fonder, konstaterar Nils-Erik Nilsson.
Han anser att man ska utgå från den krassa ekonomin när en skogsfastighet ska köpas.
Hur ser träden ut där de står? Är skogen gammal eller ung? Går det att göra skalfördelar genom att samverka med grannar?
Nils-Erik Nilsson har konstaterat en årlig värdeökning på 4 procent de senaste 10 åren på sitt innehav.
– Men 2 procent är nog mer realistiskt och motsvarar inflationen. De andra 2 procenten har med de lägre räntorna att göra.
– När det blir tal om de ”mjuka värdena” anar jag ugglor i mossen. Det kan vara ett tecken på att träden som står där inte är de bästa, förklarar Nils-Erik Nilsson.
Nu får han ändå ta del av det mjuka innehållet som ett växande skogsinnehav ger.
Det blir mycket frisk luft och sena sommarkvällar med stärkande kroppsarbete när ungskogen ska röjas.
För hur bra ett skogsbestånd än är så är skogsvården a och o. Enligt Nils-Erik Nilsson tar det tid att rekonstruera ett skogsbestånd som är ”krokigt och vingligt”. Och att hålla kostnaderna nere avgör om investeringen ska bli framgångsrik på sikt.
– Man ska samla tillväxten på så få träd som möjligt, säger Nils-Erik Nilsson där vi travar fram bland tallstammarna. Så den där – och den där – ska tas bort, fortsätter han och pekar på några ungträd som står lite för tätt.
Men det innebär inte att det som gallras bort går förlorat. Gallringen är en del av den årliga direktavkastning som skogen ger.
I genomsnitt beräknas skogen ge en årlig avkastning på 2–3 procent vilket ska jämföras med utdelningen som aktier och fonder ger varje år.
Utöver direktavkastningen kommer värdetillväxten på skogen som bland annan beror på utbud och efterfrågan samt ränteläget och virkespriser.