Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Din Ekonomi

Lönsamt att anlita jurist för arvet

”Det här är ett expertområde, som en installation av golvvärme i våt­utrymme. Vissa saker kanske man inte ska ge sig på själv”, säger juristen Carola Erixon Gyllenmyr.
”Det här är ett expertområde, som en installation av golvvärme i våt­utrymme. Vissa saker kanske man inte ska ge sig på själv”, säger juristen Carola Erixon Gyllenmyr. Foto: Nicklas Thegerström

Den som själv gör en bouppteckning kan spara tusentals kronor. Men då gäller det att man gör rätt från början. Varannan bouppteckning som Skatteverket får in har någon brist.

Om det inte är ett okomplicerat arv eller om det finns många arvingar, kan det löna sig att anlita en jurist.

Det kostar att anlita en jurist för en bouppteckning. Den kostnaden kan man bespara sig genom att ladda ned blanketter och broschyrer från Skatteverkets hemsida.

Och det räcker för många enkla bouppteckningar; dödsbon där det inte handlar om några komplicerade tillgångar och skulder, där det inte råder någon osäkerhet kring vilka som är arvingar och där det inte finns någon oenighet bland de efterlevande.

Men av de runt 90 000 bouppteckningar som Skatteverket får in varje år är brukar det vara något fel med varannan. Det kan vara allt­ifrån bagatellartade kompletteringar, som en missad namnunderskrift, till betydligt större brister.

Kerstin Hultenius, handläggare vid Skattekontoret i Kalmar räknar upp några typiska fel och brister.

– Det kan saknas handlingar, eller uppgifter om närvaro (vid bouppteckningsförrättningen). En del kan anteckna sig som efterarvingar i stället för dödsbodelägare, säger hon.

Skattekontoret i Kalmar är ett av tre kontor som handläggar bouppteckningar. De andra två är Visby och Härnösand.

Att bouppteckningen går i retur behöver inte betyda några direkta kostnader för dödsboet. Har del­ägarna anlitat en jurist är det vanligt att man betalar en fast summa. Då är det också juristen som får ta den smällen om han eller hon måste lägga ner mer tid på bouppteckningen.

När man anlitar en jurist är dock risken för att det blir fel mindre.

– Det är vanligare att det blir fel när delägarna själva upprättat bouppteckningen, menar Kerstin Hultenius.

Om Skatteverket begär rättelser eller kompletteringar betyder det förseningar och det kan medföra kostnader. Arvet kan inte skiftas.

Carola Erixon Gyllenmyr är jurist vid Familjens jurist och specialist på bouppteckningar. Hon talar givetvis i egen sak när hon råder folk att anlita en jurist om de inte är säkra på att de klarar en bouppteckning själva.

I marknadsföringssyfte gick hon igenom 1 500 bouppteckningar som lämnats in vid skattekontoret i Härnösand.

– Då kom vi fram till att den var tio gånger vanligare att det kom en begäran om komplettering när det var en privatperson som lämnat in bouppteckningen, berättar hon.

Själv jämför hon med att anlita en hantverkare för ett arbete i hemmet. En väldigt enkel bouppteckning kan man kanske klara själv.

– Ja, det skulle jag säga. Men det här är ett expertområde, som en installation av golvvärme i våt­utrymme. Vissa saker kanske man inte ska ge sig på själv, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Själva syftet med en bouppteckning är att ta fram den avlidnes alla tillgångar och skulder och den efterlevande makans.

Därefter gäller det att ha reda på vilka som är dödsbodelägare och vilka som eventuellt är efterarvingar (se faktaruta).

Det här är en källa till konflikter och missförstånd i synnerhet om det finns ett testamente.

– Där står kanske att syskonbarnet Olle ska ärva allt, men det visar sig att det finns fem syskon till den avlidne. Tre av dem är reda döda och de har också en massa barn, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

– Då säger lagen att de legala arvingarna är syskonen samt barnen till de avlidna syskonen. Dödsbodelägarna kan ha varit 15 personer, men på grund av testamentet tror personen som har det att ”då är det klart”, lägger hon till.

Men det är det inte alls. Samtliga dödsbodelägare måste godkänna testamentet.

En annan felkälla gäller efter­arvingar. Om till exempel ett testamente säger att barncancerfonden ska få arvet när båda makar har gått bort, ja då blir fonden efterarvinge och ska kallas till bouppteckningsförrättningen.

Ett annat dyrbart fel är att arvingar börjar använda arvet innan de fått det. Carola Erixon Gyllenmyr kan berätta om arvingar som bokat resor, trots att arvet inte har hunnit skiftas innan det är dags att betala.

– Och en gång köpte en klient en häst och hästtransport. Hon tvingades ta ett lån i stället för att använda arvet och då ville hon att Familjens Jurist skulle stå för räntekostnaderna.

– Men det hängde på att hennes bror inte hade godkänt arvsskiftet och så länge inte alla har godkänt skiftet kan man inte skifta ut några pengar heller, säger Carola Erixon Gyllenmyr.

Fakta: Så går en bouppteckning till

1 Först begär man ett dödsfalls­intyg från Skatteverket, antingen själv eller så gör juristen det. Den visar när den avlidne dog och vilka efterlevande som han eller hon har.

2 Nästa steg är en kallelseförrättning. Vilka ska kallas till bouppteckningen? Finns det fullmakter för den eller de som inte kan närvara? Nu upprättar man också bouppteckningshandling med tillgångar och skulder.

Eventuella gåvor ska räknas av från arvet och därför tas de upp i bouppteckningen.

Bouppteckningshandlingen skickas till delägarna.

3 Bouppteckningsförrättningen är det officiella mötet. Där deltar alla dödsbodelägare personligen eller med fullmakt.

4 Bouppteckningen skickas till Skatteverket. När de har godkänt den kan man påbörja ett skifte av arvet. Om man ska sälja den avlidnes värdepapper eller fast egendom måste detta deklareras. Det betyder att dödsboet ska betala eventuell reavinstskatt året därpå.

En bouppteckning måste alltid göras och skickas till Skatteverket, utom i de fall där det handlar om dödsbon med mycket små tillgångar. Rör det sig om under 5 000 kronor, efter det att begravningskostnader räknats bort, räcker det med en dödsboanmälan. Den görs till den avlidnes hemkommun.

10

Så många gånger vanligare är det att det blir något fel med bouppteckningen när en privatperson gör det i stället för en jurist, enligt en undersökning av Familjens Jurist.

Efterarvinge får vänta på sitt arv

• Dödsbodelägare är den som har omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella fallet. Den efterlevande makan i ett gift par är dödsbodelägare.

• Efterarvinge är den som har rätt att ärva först sedan en annan arvinge har dött. Det vanligaste är att barnen blir efterarvingar. När den andra makan/föräldern dör, blir barnen dödsbodelägare till denna.

• Vilka som är arvingar bestäms av Ärvdabalken kapitel två.

Källa: Skatteverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.