Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Många oroliga för ekonomin vid sjukdom

En tredjedel av svenskarna vet inte om de klarar ekonomin om de blir sjuka i tre månader eller längre. Men många får mer pengar än de tror.

I en ny undersökning säger 12 procent av de tillfrågade att de skulle ha svårt att klara ekonomin om de blev sjukskrivna i tre månader eller mer. Hela 21 procent säger att de inte vet om den ersättning de får vid sjukdom skulle räcka till utgifterna.

Undersökningsföretaget Novus har ställt frågorna på uppdrag av försäkringsbolaget Skandia.

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, reagerar på siffrorna som hon tycker är mycket oroande.

– Att en tredjedel inte klarar ekonomin, eller är osäkra på om de gör det, är en hög andel. Särskilt med tanke på hur viktigt det är att kunna bo kvar i bostaden och kunna ta hand om familjen om man blir sjuk.

Hon understryker att vi befinner oss i ett läge där de ekonomiska förutsättningarna är gynnsamma för de flesta.

– Arbetsmarknaden är god och räntorna är rekordlåga. Man kan spekulera i hur det kommer att se ut när räntorna vänder upp och konjunkturen nedåt, säger Maria Landeborn.

De tillfrågade har också fått svara på vem de tycker har ansvaret för att det finns ett försäkringsskydd vid sjukdom. Det fanns tre alternativ, samhället, arbetsgivaren eller de själva. Det var möjligt att välja flera alternativ.

Nästan tre av fyra, 73 procent, anser att det är samhället som ska stå för försäkringsskyddet. Att arbetsgivarna har ansvaret anser en fjärdedel och nästan lika många tycker att det är de själva.

– Samhället ger ett skydd men det är en bas och man ska vara medveten om att det finns ett tak för ersättningen från Försäkringskassan, säger Maria Landeborn.

Att det går att få sjukpenning från Försäkringskassan är nog de flesta medvetna om. Men det är troligen inte lika känt att anställda på arbetsplatser med kollektivavtal får extra pengar vid längre tids sjukdom.

De första tre månaderna får de flesta 80 - 90 procent av lönen när de är sjuka. Många får också ersättning för den del av lönen som ligger över Försäkringskassans tak på 28.000 kronor i månaden.

Om sjukskrivningen fortsätter när de tre månaderna har gått blir det ingen förändring jämfört med tidigare för den som tjänar mindre än 28.000 kronor. Men de som har högre inkomst får något lägre ersättning för den del som ligger över taket när sjukskrivningen förlängs.

Försäkringskassans inkomsttak gör att högavlönade utan kollektivavtal får en stor inkomstförlust om de blir sjuka en längre tid. I grafiken här bredvid visar vi att den som tjänar 50.000 kronor i månaden inte ens får halva lönen.

Arbetsgivare som inte har kollektivavtal kan ha tecknat sjukförsäkringar som fyller på sjukpenningen för de anställda. Men det kan man inte räkna med.

– Det är väldigt viktigt att ha koll på hur det ser ut på den egna arbetsplatsen. Om det finns kollektivavtal eller någon annan försäkring vid sjukdom, säger Maria Landeborn.

Läs mer: Kolla hur långt dina sjukpengar räcker

Hon tycker också att det borde vara en självklarhet att fråga redan under anställningsintervjun vilket försäkringsskydd som finns.

– Det tror jag är bästa sättet att få fler arbetsgivare att skaffa försäkringsskydd för sina anställda, säger Maria Landeborn.

Undersökningen gjordes den 24 –30 januari 2017 genom webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt genomfördes 1.011 intervjuer med personer i åldrarna 18–79 år. 

Så fungerar sjukförsäkringarna
  • Första sjukdagen är karensdag. De följande 13 dagarna, ibland längre, betalar arbetsgivaren 80–90 procent i sjuklön.
  • Dag 15–90, eller när sjuklöneperioden är slut, betalar Försäkringskassan 77,6 procent av lönen upp till ett tak på 28.000 kronor i månaden. Den högsta sjukpenningen är 21.400 kronor.
  • Kollektivavtalen fyller på sjukpenningen både över och under Försäkringskassans tak. Ersättningen blir ofta mellan 85 och 90 procent av hela lönen. Privatanställda arbetare får aldrig mer än 24.100 kronor i månaden oavsett inkomst.
  • Dag 90–360 blir ersättningen densamma som tidigare på inkomster under taket, men ofta lägre för lönedelen över taket.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.