Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

De gamla reglerna fungerar inte i den nya tiden

Foto: Pontus Lundahl/TT

A-kassan har blivit en klubb för medelålders med fast arbete som haft oturen att bli av med jobbet. Reglerna behöver ändras så att även inhoppsvikarier och tillfälligt anställda kan vara med.

Regeringen ska se över reglerna för a-kassan och ta reda på varför så många hamnar utanför. Det är bra och verkligen på tiden.

Läs mer: Regeringen vill ge fler möjlighet att få a-kassa

De nuvarande reglerna passar bäst för den som har en fast arbetstid på heltid eller deltid under en längre period. Men utvecklingen på arbetsmarknaden har gått mot fler osäkra anställningar där personalen rings in med kort varsel eller gör korta inhopp.

Det har gjort att det är svårt att klara arbetsvillkoret i a-kassan. Kravet på arbetad tid skärptes dessutom 2007 och gjorde det ännu svårare. Samtidigt avskaffades möjligheten för dem som avslutat en högskoleutbildning att få grundbeloppet i a-kassan medan de sökte jobb.

Ett annat stort problem är att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för dem som gör korta inhopp på olika jobb att veta om de kan få a-kassa. Hur det blir får de veta först när de ansökt och utretts av en a-kassa.

För a-kassan är det allt eller inget som gäller. Missar man arbetsvillkoret med en eller ett par timmar blir det ingen ersättning alls.

Läs mer: Krångliga regler gör det svårnavigerat

Osäkerheten kring om det går att få ersättning om man blir arbetslös ligger sannolikt bakom att färre går med i en a-kassa. Det är ologiskt att betala för en försäkring om man inte vet om den betalar ut några pengar.

Det är ologiskt att betala för en försäkring om man inte vet om den betalar ut några pengar.

Med tanke på hur förutsättningarna ändrats för dem som arbetar ligger det nära till hands att anta att regeringens utredare kommer att fundera på om det går att göra förändringar när det gäller arbetsvillkoret.

Arbetslöshetsförsäkringen är tänkt att försäkra den inkomst man haft genom arbete. Därför måste det finnas ett arbetsvillkor i någon form. Frågan är hur det ska se ut.

Den 1 juli 2018 börjar arbetsgivarna rapportera in de anställdas löner och skatter till Skatteverket varje månad. Det gör det lättare att se vilken inkomst en person haft per månad bakåt i tiden.

Men det är rimligt att inte bara se till inkomsten utan också till hur mycket en person arbetat när man tar ställning till a-kassan. Därför skulle det underlätta om arbetsgivarna även rapporterade in arbetstiden för varje individ.

Med hjälp av de uppgifterna skulle det vara möjligt att konstruera en webbtjänst där var och en kan se om den kan få a-kassa och i så fall hur mycket. Kanske till och med hur mycket mer arbete som krävs för att få ersättning.

En annan tanke är att gränserna i arbetsvillkoret mjukas upp.

I dag får de som uppfyller arbetsvillkoret a-kassa i 300 dagar. Om man i stället tjänade in a-kassedagar fortlöpande medan man arbetade skulle fler omfattas av försäkringen men under kortare tid. De flesta använder ändå inte alla de 300 dagarna.

Det finns säkert en rad invändningar mot de här förslagen och många som har bättre idéer. Det ska bli intressant att se vad regerings utredare kommer fram till.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.