Båda de politiska blocken vill höja studiemedlen. Men ett höjt fribelopp påverkar studenternas ekonomi mest, tycker de studenter som Din Ekonomi träffat.
– Man borde ha möjlighet att jobba så mycket man vill, säger Karin Svantesson.
Det är en kombination av effekterna för den egna plånboken och andra frågor som avgör vilket parti som får deras röst, säger Karin Svantesson, Martin Winther och Sofie Scherstén.
De läser ekonomi och marknadsföring på Stockholms universitet.
– Visst tittar man på hur man själv påverkas, men det är långt ifrån allt som styr, säger Martin Winther.
Bägge blocken föreslår en höjning av studiemedlen. De tre studenterna tycker att det är bättre att lånedelen höjs än att bidragsdelen gör det, eftersom bidragshöjningar sker på bekostnad av något annat i samhället.
– Visst skulle jag vilja ha mer pengar varje månad. Men det är det många som behöver, säger Martin Winther.
För dem är fribeloppet en viktigare fråga än höjt studiemedel. I dag får en heltidsstuderande tjäna 107.000 kronor om året utan att studiemedlen minskas. Nästa år höjs gränsen till 136.960.
– Det är självklart välkommet och ett steg i rätt riktning, men generellt tycker jag att man som student borde ha möjlighet att jobba så mycket man vill och kan, säger Karin Svantesson.
Att begränsa studenters möjlighet att jobba, samtidigt som allt fler arbetsgivare kräver arbetslivserfarenhet, är motsägelsefullt, anser de.
– Så länge man klarar sina kurser borde det inte vara ett problem hur mycket man jobbar, säger Sofie Scherstén.
Alla tre bor i Stockholms innerstad. Martin Winther delar lägenhet med en kompis och har på så sätt fått ner månadskostnaden. Sofie Scherstén och Karin Svantesson betalar 5.500 kronor i månaden var för sina lägenheter.
De är medvetna om att de kunde bo billigare någon annanstans, men har valt att prioritera boendet. Båda jobbar därför en hel del för att få det att gå ihop.
– Om jag inte jobbade skulle det vara otroligt fattigt under terminerna, och på sommaren skulle det inte gå alls, säger Sofie Scherstén.