Så här fungerar de fyra olika sparformerna hos Riksgälden.
1. Premieobligation en lott utan förlust
Premieobligationer är den mest populära av Riksgäldens sparprodukter. Förra året lockade den mer än 160.000 svenskar.
De senaste åren har premieobligationerna kostat 1.000 kronor styck. Men när nästa premieobligationslån kommer i maj i år höjs priset till 5.000 kronor styck. Vad priset blir framöver är inte bestämt ännu.
När du placerar i premiobligationer samlas räntan ihop i en stor pott och delas ut som vinster i stället för att varje sparare får en bestämd ränta.
När premieobligationerna förfaller får du tillbaka alla pengar du lånat ut. Har du inte vunnit något är det ursprungliga beloppet allt du får tillbaka.
Vinsterna lottas ut vid olika dragningar två till sex gånger per år. Vid varje dragning kan en person vinna en miljon kronor. De övriga vinstsummorna har de senaste åren legat på mellan 250 kronor och 10.000 kronor.
Köper du en serie, som hittills varit om 50 obligationer, får du en så kallad garantivinst varje år. För lånet nu i maj gäller detta en serie om 10, vilket kostar 50 000 kronor.
Garantivinsten fungerar som ett slags årlig garanterad ränta. Det senaste premieobligationslånet, som gavs ut i höstas, hade en garantivinst på 1,2 procent. Det kan jämföras med en vanlig bankränta på 1,7 procent eftersom alla premieobligationsvinster är skattefria.
Varje premieobligationslån har nya villkor som hur mycket som ska lottas ut i vinst, priset på obligationen, hur hög garantiräntan ska vara, hur många dragningar det ska vara per år och hur lång löptiden ska vara.
En vanlig löptid är tre till fem år. Riksgälden köper inte tillbaka premieobligationer men det finns en andrahandsmarknad på börsen.
Du behöver ha ett värdepapperskonto (vp-konto) för att kunna köpa premieobligationer. Det kan du öppna kostnadsfritt via en bank eller en fondkommissionär. Du behöver inte bevaka dragningarna eventuella vinster sätts
in automatiskt på kontot.
I år ger staten ut två premieobligationslån, ett i maj och ett i höst. De senaste åren har chansen att vinna någonting på en premieobligation legat på mellan tre och sex procent om året.
2. Riksgäldsspar med fast ränta
Du kan sätta in pengar på ett konto hos Riksgälden och få en garanterad ränta under tidsperioder från sex månader till åtta år.
Antingen väljer du att få ränteutbetalningen vid löptidens slut då kallas sparandet för nollkupongare. Eller så väljer du att få en årlig ränteutbetalning (kupong). Då kan du bara välja mellan löptiderna fem och åtta år.
Just nu ligger de fasta räntorna som Riksgälden erbjuder på två och fem år under de fyra storbankernas motsvarande räntor.
Ovanligt nog ligger även de bundna räntorna lägre än den rörliga.
Det kan förklara att intresset för sparformen har gått ner betydligt på senare tid, enligt Ann-Sofi Dalmo som är försäljningschef för privatsparande hos Riksgälden.
Att binda sina pengar på två år ger till exempel en ränta på 3,35* procent, medan ett rörlig räntesparande hos Riksgälden ger 4,0* procent.
Du kan ta ut sparandet i förtid men då kan det kosta pengar. Hur mycket bestäms av hur hög räntan på det fasta sparandet är hos Riksgälden när du vill plocka ut dina pengar.
Har räntan gått upp sedan du satte in dina pengar tar Riksgälden betalt för att den måste låna upp nya pengar i stället för dina, och då betala en högre ränta för det. Har räntan gått ner är det i stället Riksgälden som kompenserar dig.
3. Riksgäldsspar med fast ränta skyddat för inflation
Du kan låsa dina pengar på ett konto hos Riksgälden och välja att inflationsskydda pengarna. Då får du dels en ränta som betalas ut vid löptidens slut, dels en ersättning för den faktiska inflationen som skett under sparperioden.
Du kan bara välja att låsa pengarna i fem eller åtta år. Inflationsersättningen räknas ut när löptiden är över. Räntan exklusive inflationsskyddet ligger för närvarande på 1,20 procent.
Att spara med inflationsskydd kallas att du sparar med fast, real ränta.
4. Statspapper: obligationer och statsskuldväxlar
I snart sex år har det varit möjligt för småsparare att placera pengar direkt i statspapper som nominella statsobligationer, realobligationer och statsskuldväxlar (se ordlistan intill) via auktioner på internet. Nya auktioner hålls varje vecka. Småspararna får den genomsnittliga räntan som auktionen ger. Eftersom räntehandlarproffs är med på auktionerna kan man vara säker på att få en ränta som är marknadsmässig.
Att köpa statspapper kan ses som ett alternativ till räntefonder. Fördelen är att du inte behöver betala några förvaltningsavgifter.
Hittills har bara 4.500 mindre företag och småsparare registrerat sig som kunder, men antalet ökar för varje år.
Det går att få en ungefärlig uppskattning om hur hög räntan kommer att bli på auktionen genom att se hur räntorna på de olika pappren ser ut för dagen på Riksgäldens hemsida.
Räntorna på statspapper är alltid högre än motsvarande bindningstid på Riksgäldsspars fasta räntesparande. Minsta placering är 25.000 kronor.