Ämnet är godkänt av Livsmedelsverket, men flera konsumentföreningar kräver att det ska stoppas.
På 1700-talet var prästosten inte bara hårdost utan också hårdvaluta den användes för att betala skatt. På försommaren bar de småländska bönderna sin mjölk till prästgården, där tiondeystningen en gång per år engagerade bygden.
Sedan dess har mycket hänt. Endast fyra ostproducenter tillverkar i dagsläget ost under det EU-skyddade varumärket Präst.
Men det som står på förpackningen stämmer inte alltid överens med verkligheten visar den analys som Testfakta låtit utföra hos analysföretaget Eurofins i Lidköping.
Störst avvikelse hade prästosten från Falköpings Mejeri, som uppmätte 36 procent fett mot deklarerade 31 procent.
- Vi har ett spann på fetthalten, mellan 30 och 32 procent, men en så hög halt har jag aldrig hört talas om. Vi kontrollerar den färdiga osten dagligen, säger Uno Elofsson, produktionsansvarig på Falköpings Mejeri.
Om man tar en närmare titt på hårdostarnas innehållsförteckning kan man även hitta det som på e-språk kallas E235. Beteckningen står för natamycin, ett antibiotikum som osten doppas i och som motverkar att mögelgifter bildas på ytan. Ämnet är godkänt och ger enligt Livsmedelsverket inte upphov till bakterieresistenta stammar som kan vara fallet med antibiotika. Det anses inte heller farligt, delvis eftersom det inte är vattenlösligt och enkelt går att hyvla bort.
Många konsumenter har dock uttryckt oro över ämnet och konsumentföreningar har krävt att tillverkarna slutar använda det. Ostbranschen har på senare år näst intill fasat ut natamycinet.
Men Falköpings Mejerier och Axfood, som gör Garant, behandlar fortfarnade sina ostar med natamycin.
- Natamycin kommer att försvinna helt inom några år. För några år sedan ytbehandlades många av våra hårda ostar med det. I dag är det endast några få, säger Ostfrämjandets Joakim Larsson.
Marie-Louise Danielsson Tham, professor i livsmedelshygien på Restauranghögskolan i Grythyttan vid Örebro universitet, tycker att det är bättre att hitta andra lösningar än natamycin.
- Man ska inte ha onödiga tillsatser i livsmedel även om de är godkända. Kan man komma till rätta med mögelsporerna på annat vis så tycker jag man ska göra det. Ett alternativ är bättre hygien i tillverkningsprocessen.
Arla använder etanol och vaxar prästosten och säger sig inte ha problem med mögelsporer.
Axfoods ostar behandlas med natamycin. Det finns framför allt en orsak till detta, enligt Louise Mårtensson, kvalitetssäkrare på Axfood: olika mejerier har olika husfloror, alltså mögelsporer och bakterier i lokalerna, som också ger osten dess karaktär.
- Det handlar inte om hygien, alla mejerier har en viss flora. Etanolmetoden har hos vissa mejerier inte varit lika effektiv i att förebygga mögeltillväxt som natamycin. Då Garantostarna är långlagrade (minst 12 månader) behövs ett effektivt medel mot mögel.
Förhoppningsvis går vi mot ett samhälle som accepterar lite mögel på en levande produkt som ost ändå är, säger Louise Mårtensson.