Din Ekonomi

Pressen ökar att amortera mera

Hushållens skuldsättning, procent av disponibel inkomst, genomsnitt av alla hushåll. Siffror från december 2011. Källa: Riksbanken.
Hushållens skuldsättning, procent av disponibel inkomst, genomsnitt av alla hushåll. Siffror från december 2011. Källa: Riksbanken. Foto: Maria Westholm, Barbro ingvaldsson

Trots Riksbankens bön, påpekanden från OECD och pekpinnar från Internationella valuta­fonden (IMF) – det blir inget obligatoriskt krav på amorteringar av svenskarnas bostadslån. Men bolånekunder bör ändå ställa in sig på att pressen ökar på dem att amortera.

De svenska hushållens skulder har ökat kraftigt sedan 1990-talet – och svenskar är usla på att amortera. Landet har de längsta amorteringstiderna i Europa, i snitt 125 år, enligt IMF. Trots det internationella trycket kommer inte den utredning som Finansinspektionen gör på uppdrag av regeringen, och som ska presenteras nästa månad, att föreslå obligatorisk amortering.

– Uppdraget handlar inte om att införa amorteringskrav utan om att stärka amorteringskulturen, säger Karin Boman Röding, pressekreterare på FI.

Hon vill inte ge några detaljer om vad utredningen väntas komma fram till. Men troligt är att låntagarna kommer, i samband med att banken lägger fram sina kalkyler över hur de ska klara lånen, att mötas av ett konkret förslag på amorteringstakt.

Det ska helt enkelt bli naturligt att ta med amorteringarna i låntagarnas utgifter. Därefter får en låntagare argumentera för varför just han eller hon inte ska amortera.

Hur effektiv en sådan “amorteringskultur” blir är svårt att sia om. Men Tomas Östros, Bankföreningens vd, pekar på föreningens rekommendation om att bankerna ska kräva amortering på bolån som överstiger 75 procent av bostadens värde.

– Den har bitit. När FI granskade den visade det sig att så gott som alla banker följer den, säger han.

Däremot vill inte Bankföreningen ha obligatorisk amortering.

– Jag tycker att vi ska gå över till en starkare amorteringskultur, men man ska inte gå för snabbt fram. Det finns hushåll med låga skulder, till exempel många äldre. Det blir alldeles för trubbigt om man ska tvinga dem att spara på just det här sättet, menar Östros.

Hur tycker du att man ska amortera då?

– Man ska amortera i en sådan takt att när man går i pension har man råd att bo kvar. Det vore nyttigt om fler gjorde det.

När OECD:s generalsekreterare Angel Gurría i tisdags besökte Sverige kom frågan om svenskarnas höga skuldsättning på tal.

OECD anser att skuldsättningen är en potentiell fara för svensk ekonomi. Svenska regeringen och myndigheterna måste “hålla garden uppe”, för att komma med åtgärder som dämpar lånefesten. Annars kan en krasch på bostadsmarknaden följa, med svåra konsekvenser för både låntagarna och samhällsekonomin.

– Det är bättre att förebygga än att bota, manade Gurría.

Gurrías uttalande följer på liknande varningar från EU-kommissionen och IMF. Tidigare i år sade också riksbankschefen Stefan Ingves i en DN-intervju att en lag om obligatorisk amortering borde övervägas “om inte bankerna tog sitt ansvar”. Svenskarnas höga skuldsättning har varit Ingves starkaste argument för att inte sänka räntan ytterligare. På torsdagen ger Riksbanken sitt räntebesked.

Bengt Hansson, analytiker och ekonom på Boverket, får ibland höra att han är en ekonomisk domedagsprofet eftersom han i åratal varnat för en krasch på bostadsmarknaden. Själv pekar han på att andra länder gått igenom liknande skulduppbyggnad – bara för att se bostadspriser rasa och regler för att låna pengar skärpas.

– Så har det varit i Holland, Kanada och Danmark, säger han.

Han är skeptisk till om de förslag som utreds kommer att leda till att amorteringar blir vanligare i Sverige. I stället pekar han på Tyskland, ett land som har en “försiktighetskultur” när det gäller hushållens lån.

– Där sätter man en amorteringstid på 30 år, maximalt 40, på ett bostadslån, säger Bengt Hansson.