Risken ökar på börsen

En i stort sett obruten uppgång på 25 procent bör i börssammanhang ge upphov till en rekyl, då investerarna säljer för att säkra vins­terna. Säljtrycket vid så kallade vinsthemtagningar kommer att ge upphov till en nedgång.

Frågan om när den rekylen kommer är i dagsläget helt öppen och analytikerna har vitt skilda svar: Den kan komma nästa vecka - eller utebli och göra maj till en ny haussemånad.

Knäckfrågan är hur mycket pengar som finns kvar oinvesterade efter att fonder, kapitalförvaltare och privatpersoner klivit av börsen under nedgången. Om det finns mycket pengar kvar som vilar på lågavkastande bankkonton finns det skäl att anta att dessa pengar är på väg in på börsen.

Många placerare har säkert avvaktat den senaste månadens uppgång för att se om uppgången känns hållbar. Så länge dessa pengar fortsätter att flöda in på börsen finns ett köptryck som håller kurserna uppe. När aktiemarknadens aktörer är fullinvesterade, då kommer nedjusteringen.

Eftersom det inte finns något vedertaget sätt att mäta det här ger det upphov till spekulation. Och det är just en spekulationsdriven börs vi ser just nu. Det är alltså inte givet att vi får ett bakslag i en snar framtid, men risken för det har ökat betänkligt.

Vi har sett stora uppgångar i verkstadsbolag som Atlas Copco, Sandvik och SKF. Dessa bolag har presenterat kvartalsrapporter som inte var fullt så dåliga som befarat, och därför har bolagens aktier skjutsats upp.

Men bolagsresultaten är effekter av snabba kostnadsneddragningar och positiva valutaeffekter.

Detta är faktorer som kommer att försvinna. När kostnaderna är neddragna och kronan stärks kan bolagen bara hoppas att efterfrågan på produkterna kommer tillbaka.

I stort sett alla nationalekonomer är överens om att det är långt kvar tills industrikonjunkturen vänder. Samtidigt värderas verkstadsbolagen högre än börsen som helhet. Därför är det rimligt att anta att åtminstone verkstadsaktierna kommer att ta en paus i uppgången den närmaste tiden.