1. Premieobligation – lott med garanterad ränta.
Vanligtvis ger Riksgälden ut två premieobligationslån per år – ett på våren och ett på hösten.
När du köper premieobligationer samlas räntan ihop i en stor pott och delas ut som vinster i stället för att varje sparare får en bestämd ränta.
Men köper du en serie om 10 premieobligationer får du en så kallad garantivinst varje år. Garantivinsten fungerar som ett slags årlig garanterad ränta. Hur hög den blir bestäms i samband med att premieobligationen ges ut och följer marknadsräntan.
Några svindlande räntenivåer är det inte tal om, vilket syns i tabellen intill.
I tabellen syns också att garantivinsten var rekordlåg i våras. Det beror på att löptiden för vårens obligationslån var tre år, och vårens marknadsräntor på statsobligationer med lika lång löptid var låga.
Så behöver det inte bli med höstens premieobligationslån som snart ska ges ut. Höstens premieobligationslån har en löptid på sex år, och räntorna för statsobligationer med så lång löptid ligger betydligt högre än vad den treåriga räntan gjorde i våras.
Även villkoren för hur mycket som ska delas ut i vinster, den så kallade utlottningsprocenten, följer marknadsräntan och bestäms ett par dagar innan premieobligationerna börjar säljas.
Andra villkor som bestäms för varje premieobligationslån är hur lång löptiden ska vara och hur ofta vinster ska lottas ut.
Vanliga löptider är på mellan tre och fem år, och vinsterna lottas ofta ut två till sex gånger per år. Vid varje dragning kan en person vinna en miljon kronor. De vanligaste vinstsummorna har det senaste året legat på tusen eller femtusen kronor.
På de två senaste premieobligationslånen var vinstchansen omkring två procent när man räknar bort garantivinsten. Inklusive garantivinsten var vinstchansen tio procent.
Du behöver ha ett värdepapperskonto för att köpa premieobligationer. Det kan du öppna gratis hos en bank. Du behöver inte bevaka dragningarna, pengarna sätts in automatiskt på ditt konto.
Riksgälden köper inte tillbaka premieobligationer under löptiden, men det finns en andrahandsmarknad på börsen.
Premieobligationerna kostar 5 000 kronor per styck. Du får alltid tillbaka det nominella belopp som du köpt premieobligationerna för.
2. Riksgäldsspar – rörligt eller bundet sparande.
Riksgälden har vanliga konton där du kan sätta in pengar. Antingen binder du pengarna på en viss tid och får en högre ränta, eller så har du helt rörlig ränta.
Just nu är räntorna på det bundna sparandet i många fall lägre än vad de fyra storbankerna erbjuder. Riksgälden erbjuder 0,91 procent för sparande bundet på två år, medan de fyra storbankernas räntor varierar mellan 1,23 och 1,87 procent.
Den rörliga räntan är 0,10 procent, vilket är lika lågt som hos många av bankernas sparkonton.
De låga räntorna kan förklara varför många sparare tagit ut sina pengar från Riksgälden under våren, efter den massinsättning som skedde för ett år sedan – då finanskrisen härjade som värst.
Riksgälden har även ett inflationsskyddat sparande, vilket kan locka när inflationen väntas bli hög. För närvarande är inflationen rekordlåg, under Riksbankens inflationsmål.
Riksgälden tar inte ut några avgifter för sina konton. Även om du väljer att spara på ett bundet konto kan du ta ut pengarna i förtid. Då får du inte den garanterade räntan, utan en ränta som påverkas av hur räntan ser ut vid uttagstillfället.
Tidigare kunde privatpersoner även köpa statspapper via auktioner på internet. Den möjligheten finns inte längre.
Vill du som småsparare investera i statspapper gör du det i stället enklast via räntefonder. Läs mer om korta och långa räntefonder, även kallade penningmarknadsfonder och obligationsfonder, i en kommande lektion i Sparskolan.