Privatekonomerna svarar: Ska man binda bolånen eller ha dem rörliga?
Erika Pahne, Institutet för privatekonomi, Swedbank.
– Det är svårt att avgöra, eftersom det är så osäkert att förutspå utvecklingen. Den rörliga räntan beror ju inte bara på reporäntan utan också på bankens totala upplåningskostnad.
Swedbank spår att reporäntan kommer att sänkas med ytterligare 0,5 procentenheter i år.
– Men om det får fullt utslag på boräntorna är mer osäkert. De bundna räntorna på mer än ett år är i dag lägre än dagens rörliga och ser attraktiva ut.
Bodil Hallin, Ikanobanken
– Det beror på ens egen ekonomi och vad man tror om räntan. Signalerna från Riksbanken är att räntan kommer att ligga still.
Bodil Hallin påpekar att historiskt sett har de bundna räntorna visat sig vara dyrare än rörliga. Men i dag är flera bundna räntor lägre än den rörliga (3-månadersräntan).
Hon tycker att man ska överväga att dela sitt lån.
– Då kan man ta en del på en 3-månadersränta och en annan på lite längre tid, kanske två år. Men man ska alltid ta höjd för högre ränta. Det man sparar på en lägre ränta ska man lägga undan i fall räntorna stiger.
Ingela Gabrielsson, Nordea
– Jag brukar rekommendera en del rörlig och en del med kortare bindningstid, alldeles oavsett Riksbankens höjningar eller sänkningar. Det ger flexibilitet.
– Men det övergripande rådet är att se till att man har en så pass bra ekonomi att man inte är beroende av reporäntan. Världen är dessutom annorlunda nu. Bankerna har inte samma starka koppling till reporäntan som förr. Det är mer osäkert hur marknadsräntorna går och det understryker behovet av att man har en stabil ekonomi.