Så funkar det:
Bostadsrättsorganisationerna SBC, HSB och Riksbyggen får ta emot allt fler samtal från boende i bostadsrättsföreningar som planerar att genomföra så kallad insatshöjning.
Metoden innebär att föreningsmedlemmarna tar över en del av föreningens lån. Syftet är att skapa bättre ekonomi för såväl föreningen som för medlemmarna.
Bakgrunden är förändrade skatteregler som innebär att bostadsrättsföreningar inte längre får göra avdrag för sina låneräntor. I föreningar som sitter på stora lån med långa bindningstider och höga räntor kan medlemmarna därför tjäna på att ta över en del av lånen – eftersom privatpersoner får göra avdragen. Tanken är att bostadsrättsföreningen i och med lägre lånekostnader kan sänka månadsavgiften för medlemmarna.
När de boende går in och tar över delar av lånet i en insatshöjning kallas det för att medlemmarna gör ett kapitaltillskott.
Här är för- och nackdelar med insatshöjningar.
Lägenheten kan öka i värde. Låg belåning och låga avgifter i en förening höjer generellt lägenhetens värde. Men det är omöjligt att i förväg säga om värdehöjningen kommer att motsvara den summa man lagt in.
”Det beror på marknadspriserna och hur de utvecklas, vilket kan skilja sig mellan olika orter i landet”, säger Olof Wallin, rättslig expert på Skatteverket.
Lägre avgift kan ge bättre hushållsekonomi. Det förutsätter att det lån du behöver ta för att göra insatshöjningen inte skapar högre kostnader för dig än vad den gamla, högre avgiften innebar.
Bättre ekonomi för föreningen när belåningen minskar.
– Den boendes egna låneutrymme begränsas. ”Givetvis begränsar man sina möjligheter att låna till annat. Att ta över föreningens lån innebär ett ökat personligt ansvar. Är det jag som har lånebördan ansvarar jag personligen för den”, säger Gunilla Nyström, privatekonom på SEB.
Tidsödande. Det tar lång tid och är krävande både för de ideellt arbetande styrelseledamötena som ska ta fram förslaget och för medlemmarna som ska ta ställning till det.
Grannsämjan äventyras.
Möjligheterna att få individuella lån, liksom lånevillkoren, skiljer sig mellan de boende, vilket kan skapa osämja inom föreningen.
Fler punkter som är bra att känna till och tänka på:
Olika sorter. Det finns två olika typer av insatshöjningar. Rak, också kallad proportionerlig, höjning är vanligast. Den innebär att alla boende i föreningen tar över en andel av föreningens lån.
Den andra varianten kallas differentierat kapitaltillskott och innebär förenklat att de som vill skjuter till medel till föreningen. Enligt de experter som Din Ekonomi talat med är rak höjning att föredra för att det är enklare.
– Den andra metoden skapar stora administrativa problem i framtiden för bostadsrättsföreningen och därför avråder vi bestämt föreningen från att göra det, säger Mats Lind