Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Svårare för unga köpa sig en bostad

Ett år med bolånetaket har ökat bostads­segregeringen. Unga utan resursstarka familjer i ryggen har fått svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Det fastslår Mäklarsamfundet. Finansinspektionen, FI, ska nu utvärdera bolånetaket.

För ett år sedan, den 1 oktober 2010, sänkte Finansinspektionen lånetaket. Sedan dess får ingen låna mer än 85 procent av värdet på sin bostad. Det innebär krav på en 15-procentig kontantinsats. Och kostar bostaden 1,2 miljoner blir 15 procent 180.000 kronor.

Familjen blir allt oftare räddaren i nöden. Föräldrarna – ibland till och med mor- eller farföräldrar – tar upp nya lån på sina egna, nedamorterade bostäder. Eller så ställer de upp som medlåntagare eller borgensmän.

– Det här har hållit uppe priserna på smålägenheter, men till priset av en ökad segregering, säger Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet.

– Tröskeln till bostadsmarknaden har samtidigt höjts för de unga vars föräldrar inte har någon bostad som kan belånas eller en tillräckligt ordnad ekonomi för att fungera som borgensman.

Alf Säde, kontorschef på Swedbank i Täby, bekräftar att bolåne­taket drabbar unga människor.

– Det är rätt naturligt att de haft en begränsad tid till att spara.

Många förstagångsköpare som studerar eller saknar fast jobb har inte heller den stadiga inkomst som krävs för att få ta lån.

–Jag har sett att det blivit vanligare att föräldrar som har möjlighet bidrar till bostadsköp.

Förfrågningarna om dessa lösningar har blivit vanligare, konstaterar han.

– Det är viktigt att familjer som hjälps åt för att skaffa bostad pratar igenom lösningarna noggrant med banken. Att man får en sund och hållbar lösning är väldigt viktigt. Alla parter ska vara nöjda.

Även Youssef Bakali, som är fastig­hetsmäklare på Husman Hagberg i Stockholm, har märkt att föräldrar allt oftare hjälper sina unga med bostadsköpen.

– Lösningar där föräldrarna går in med en fastighet som säkerhet eller själva är ansvariga för lånen har ökat. Det har också blivit vanligare att unga äger tillsammans med sina föräldrar.

Flera mäklare och bankanställda upplever samma trend.

–Att föräldrarna hjälper till har absolut blivit vanligare. Men många föräldrar har inte möjligheten att hjälpa sina barn in på bostadsmarknaden, säger Eva Kallur, ställföreträdande chef på Handelsbanken på Söder.

Trenden verkar även finnas utanför Stockholm. På Swedbank i Örebro bekräftar man att det definitivt blivit vanligare att unga tar hjälp av föräldrarna.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, påpekar att det viktigaste är att man som ung inte köper en bostad som är dyrare än vad man klarar.

– Det är viktigt att unga börjar spara tidigt, säger hon.

Finansinspektionen, FI, kommer under hösten och vintern att genomföra en större utvärdering av bolånetaket.

Jonatan Holst, tf presschef på FI, tror att frågan om ökad bostads­segregering kommer att tas upp:

– Vi kommer att ha en bred ansats. Vi kan läsa ut mycket av uppgifter om vilka som fått krediter och på vilka grunder.

Finansinspektionen planerar också att titta på marknaden för de betydligt dyrare blanco-lånen, lån utan säkerhet, som många befarar att hushåll tar till för att få ihop till kontantinsatsen.

– Vi har inte fått indikationer att det är särskilt vanligt, men det är något som vi troligtvis kommer behöva fånga upp i undersökningen, säger Jonatan Holst.

Fakta. Så funkar bolånetaket

Bolånetaket är en begränsning av bolåne­möjligheten till 85 procent av bostadens värde. Taket beslutades av Finansinspektionen och infördes den 1 oktober 2010.

Argumentet för bolånetaket var att en för hög skuldsättning gör låntagarna alltför sårbara vid sjunkande bostadspriser.

Finansinspektionens syfte var att minska hushållens belåningsgrad, och även att försöka återuppliva en utdöende amorteringskultur bland banker och låntagare.

I de fall lån över 85 procent fortfarande behövs får de i dag tas upp som lån utan bostaden som säkerhet, och därmed måste de amorteras av betydligt snabbare.

Bolånetaket har kritiserats, inte minst för att det kan försvåra för unga att köpa en egen bostad. Hushåll utan pengar till kontantinsatsen på 15 procent av bostadens värde kan tvingas ta dyrare lån eller hjälp av föräldrarna.

Claudia Wörmann

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.