Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Svenskarnas fondsparande allt billigare

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenskarna väljer bort dyra fonder till förmån för billigare. Det visar statistik för de senaste tio åren. Här kan du jämföra din avgift med snittet.

I år är det tio år sedan pensionsbolaget AMF släppte sin första rapport i serien ”Avgifterna på fondmarknaden”. Eftersom årets rapport är den tionde i ordningen går det att se långsiktiga trender.

Det har framför allt skett tre tydliga förändringar under perioden. Den första är att antalet fonder ökat med 160 procent de senaste tio åren.

– Att fonderna blivit fler är en av de största spaningarna. Nu finns det drygt 3.300 fonder tillgängliga för spararna, säger Per Wiklund, administrativ chef på AMF Fonder.

En annan märkbar utveckling är att fondernas genomsnittliga förvaltningsavgifter har gått ner. I den första rapporten, 2006, låg snittet för Sverigeregistrerade aktiefonder på 1,33 procent. Tio år senare, 2016, låg snittet för förvaltningsavgifterna på 1,17 procent.

För att få veta hur höga fondavgifter svenskarna egentligen betalar måste man kapitalvikta avgifterna. Då tar man hänsyn till hur mycket pengar svenskarna placerat i de olika fonderna när man räknar ut den genomsnittliga förvaltningsavgiften.

Kapitalviktningen gör att man ser ännu en tioårstrend, att svenskarna blivit mycket bättre på att välja fonder med lägre avgifter. För tio år sedan var den genomsnittliga kapitalviktade avgiften för Sverigeregistrerade aktiefonder 1,28 procent. I den senaste rapporten för 2016 hade snittet sjunkit till 0,93 procent.

 

Per Wiklund tror att utvecklingen mot lägre fondavgifter beror på en kombination av flera olika saker.

– Medierna har lyft frågan om avgifterna löpande under åren och folk har tagit till sig informationen. Dessutom har indexfonderna blivit fler de senaste fem åren, säger han.

Indexfonder är fonder som följer ett börsindex när de gör sina placeringar. De är genomgående billigare än förvaltade fonder där förvaltaren väljer placeringar.

Svenskarna sparar väldigt mycket i fonder jämfört med andra. Per Wiklund konstaterar att vi blivit mycket bättre på att jämföra avgifter när vi väljer fonder.

– Det bästa är att svenskarna sparar billigare trots att det tillkommit utländska fonder som ofta är dyrare, säger han.

Sedan Investeringssparkontot, ISK, infördes 2012 har allt fler svenskar valt att spara där. ISK är ett skal för olika sorters sparande.

En fördel för dem som fondsparar i ISK är att de kan byta fonder utan att behöva sälja dem och betala skatt på värdeökningen.

I stället schablonbeskattas behållningen och insättningarna under året. Skatten är 0,375 procent 2017.

Nettosparandet, insättningar minus uttag, i ISK tog fart 2014 och ökningen har fortsatt. Förra året ökade nettosparandet i ISK med 27 miljarder kronor samtidigt som hushållens nettosparande direkt i fonder minskade med 24 miljarder kronor.

Vi har haft en period när fondavgifterna pressats men det känns som om de hittat en nivå nu.

– Spararna har skiftat över till ISK och det är bättre skattemässigt att spara där, säger Per Wiklund.

Jämför man fondavgifternas utveckling enbart under de senaste åren har det inte hänt så mycket. Under 2015 och 2016 låg avgifterna till exempel på i stort sett samma nivå inom samtliga kategorier.

– Vi har haft en period när fondavgifterna pressats men det känns som om de hittat en nivå nu, säger Per Wiklund.

Rapporten jämför avgifterna inom fyra olika kategorier. De är aktiefonder, räntefonder, blandfonder och alternativa investeringar. Avgiftsnivåerna varierar mellan de olika kategorierna.

Här är en genomgång av de olika kategorierna så att du kan jämföra dina fondavgifter med genomsnittet:

  • Aktiefonder.

Det här är den största fondkategorin både om man ser till hur många fonder som finns att välja på och hur mycket pengar som är placerade där.

Avgifterna varierar mellan 0 procent och 3,10 procent. För samtliga fonder i kategorin låg den genomsnittliga förvaltningsavgiften på 1,44 procent 2016. Men skiljer man ut aktieindexfonderna sjunker den genomsnittliga avgiften till 0,34 procent.

För svenska aktiefonder var avgiften 1,17 procent och för de utländska låg snittet på 1,47 procent 2016.

  • Räntefonder.

Avgifterna varierar mellan 0 procent och 3,0 procent. Svenska penningmarknadsfonder har de lägsta avgifterna medan man hittar de högsta avgifterna hos de utländska räntefonderna.

Den genomsnittliga förvaltningsavgiften för kategorin var 0,85 procent 2016.

  • Blandfonder.

Bryter trenden genom att förvaltningsavgifterna stigit sedan 2006. För tio år sedan låg den genomsnittliga avgiften på 1,09 procent, 2016 var snittet 1,31 procent.

Snittavgiften dras ner av det som kallas Fond-i-fond där avgiften var 1,35 procent både 2006 och 2016. Det är alltså avgifterna för övriga blandfonder som stigit.

Blandfonder placerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan de båda tillgångsslagen varierar.

  • Alternativa investeringar.

Här finns bland annat hedgefonder, trygghets-/garantifonder, råvarufonder och konvertibelfonder. Avgifterna varierar mellan 0 procent och 3 procent.

Den genomsnittliga förvaltningsavgiften har stigit från 1,01 procent 2006 till 1,24 procent 2016.

Förutom den fasta förvaltningsavgiften tar hedgefonder ut avgifter som varierar beroende på hur fondens avkastning i förhållande till ett jämförelseindex. De prestationsbaserade avgifterna ingår inte i rapporten.

Underlaget till rapporten är framtaget av analysföretaget Morningstar som har fått uppdraget av AMF Fonder. Den tidsperiod som undersökts sträcker sig från den 31 december 2006 till den 31 december 2016.

Totalt omfattar rapporten totalt 5.885 fonder i fyra kategorier. Den 31 december 2016 var antalet fonder 3.332 stycken. Av dem var 2008 aktiefonder, 659 räntefonder, 374 blandfonder och 259 fonder med alternativa investeringar.

Förvaltningsavgiften har använts för att beskriva den historiska avgiftsutvecklingen. Det finns flest år av fondstatistik utifrån det avgiftsbegreppet. Måttet förvaltningsavgift är ett rakt medelvärde av samtliga undersökta fondavgifter och delas upp per fondkategori.

Rapporten tar inte hänsyn till de rabatter som finns inom till exempel premiepensionssystemet och tjänstepensionssystemen.

Svenska och utländska fonder med ett insättningskrav på 100.000 kronor eller mer finns inte med.

Fakta. Olika avgifter

Förvaltningsavgift. Den traditionella avgiften, där ingår kostnaderna för förvaltning, administration, information och avgifter för tillsyn.

Årlig avgift. Här ingår alla kostnader utom transaktionskostnaderna, courtaget. Måttet är standard inom EU och ska göra det möjligt för spararna att jämföra fonder i olika länder.

Normanbeloppet. Är ett nyckeltal som tagits fram av analysföretaget Morningstar. Det ger en prognos för den sammanlagda kostnaden för att spara 1 000 kronor i månaden i tio år i en fond.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.