Den sparare som inte sett över sitt fondsparande på länge kan ha hamnat på en risknivå som är fel. Men det kan vara en idé att tänka på hela sin ekonomi i bedömningen, skriver DN Ekonomis Hasse Eriksson i en krönika.
Så gott som alla vuxna svenskar har fondportföljer i dag - genom vanligt privat sparande, PPM, tjänstepension för den som har den i fonder eller privat pensionssparande via fonder.
Fördelningen i portföljerna kan ha ändrats eftersom det varit flera tvära kast på marknaderna de senaste åren. Först tunga nedgångar på världens alla börser förra året vilka följts av kraftiga uppgångar på många håll. Till det kan läggas bra avkastning för obligationsfonder under förra året som nu bromsats in kraftigt.
Det innebär att ett sparande som en gång bestod av aktiefonder till 75 procent och räntefonder för resten kanske i dag har hälften av varje kategori. Den som blivit bränd av börsraset kanske är nöjd med den lite lägre risken. Annars är det dags för en justering.
Men det kan också vara en god idé att ta hänsyn till hela sin ekonomi när man ska bedöma risknivån. Den som har lite pengar sparade i fonder och samtidigt höga bolån och små marginaler i hushållsekonomin kan behöva ta en lite lägre risk i sitt sparande. Här kan fondtillgången mer fungera som en buffert för oförutsedda utgifter än ett sparande på längre sikt. Då bör risknivån vara lägre.
Den som däremot är skuldfri och har pengar kvar i slutet av månaden kan chansa lite mer.
Exemplen är två ytterligheter men någonstans däremellan finns de flesta av oss.