Medan de flesta pilar i svensk ekonomi pekar upp tycker hushållen att det är tuffare att få slantarna att räcka till. Swedbanks hushålls­barometer sjönk i vårmätningen, som DN har tagit del av. Från att ha legat över 50 våren 2010, vilket visar på en bättre privatekonomi, sjönk index tillbaka till 48,8 i april 2011.

Därmed tycker fler hushåll att deras ekonomi de senaste sex månaderna har blivit sämre, än antalet som tycker att den har blivit bättre. Det trots hög BNP-tillväxt, starka statsfinanser och en sjunkande arbetslöshet.

– Det är inte så mycket som har kommit hushållen till del i år. Det är inget ytterligare jobbskatteavdrag och höjda priser på el och bensin har tyngt ekonomin, säger Erika Pahne på Swedbanks institut för Privatekonomi.

Till det kommer Riksbankens ränte­höjningar som har slagit hårt för alla med bolån. Erika Pahne ser 2011 som ett mellanår och konstaterar att 2012 planerar regeringen ytterligare jobbskatteavdrag som kan ge lite extra kvar på lönen.

Särskilt anser hushåll som har en samlad inkomst på över 700.000 kronor om året att deras ekonomi har försämrats jämfört med för ett år sedan. Denna grupp är dock fortfarande mest nöjd med sin ekonomi. Mest missnöjda är ensamstående föräldrar och pensionärer.

Men hushållens situation är inte nattsvart. Färre än vid mätningen för ett år sedan har tvingats dra ned på nödvändig konsumtion och de tycker inte att de behövt snåla in på nödvändiga inköp av skor eller kläder. I varje fall inte majoriteten. Fortfarande har dock 350.000 hushåll problem att få slantarna att räcka till varje månad.

Inför framtiden har de flesta hushåll en ganska positiv syn, även om de har blivit mer avvaktande än förra året. Andelen optimister är dubbelt så stor som andelen pessimister. Framför allt sätter de sitt hopp till löneförhöjningar eller att någon i hushållet ska ta sig ur arbetslöshet eller sjukdom.

Men även om de får bättre ekonomi är det färre som tänker konsumera mer. Inte heller har andelen som tänker lägga ned mer pengar på semestern ökat.