Din Ekonomi

Välj miljövänliga kräftor

Nu är det dags att duka fram till kräftskiva. Men för den som vill göra ett miljömedvetet val är det svårt att veta om det är bäst med nyuppfiskade och hemkokta flodkräftor eller snabbupptinade kräftor från andra sidan jorden.

Spanska eller svenska, turkiska eller kinesiska. Det finns mycket att välja på inför den stundande kräftskivan. För den prismedvetne brukar kinesiska kräftor vara det bästa alternativet. Den kinesiska kräftan är en sumpkräfta, de växer snabbt, tillgången är oftast god, de är hårda i skalet och ofta mörkt röda. De spanska är av samma sort medan de turkiska kräftorna är mer lika vår svenska flodkräfta och behöver fem år för att bli stora nog att äta vilket gör tillgången sämre och priset högre.

De färska kräftor som finns att tillgå är, förutom svenska, oftast från Turkiet. Ska man välja miljömässigt rätt gör de svenska kräftorna minst klimatpåverkan med kortare resor från fiskeställe till kokning och till butik.

Men svenska flodkräftor är rödmärkta av WWF för att arten är hotad. Svenska signalkräftor är roten till flodkräftans kraftiga tillbakagång och därför inte heller den något klockrent ekologiskt alternativ. De enda miljömärkta kräftor som finns att köpa är burfiskade havskräftor och det är knappast dessa skaldjur som i första hand efter­frågas till kräftskivorna i augusti.

– Jämfört med andra fiskprodukter finns väldigt lite information om sötvattenkräftornas väg till matbordet. De kräftor som säljs är oftast viltfångade, men som konsument vet man inte om de kommer från ekologiskt hållbara bestånd, säger Friederike Ziegler, forskare på SIK.

De färska kräftorna från Turkiet transporteras med lastbil och de frysta kräftorna från Kina fraktas hit med båt vilket gör att båda alternativen har ungefär samma klimatpåverkan vad gäller transporten, det är dock lite skillnad på fisket och beredning.

– Fisket i Kina sker till stor del med eka eller vadarstövlar eftersom många av sjöarna är grunda medan turkiska kräftor tas upp med mindre motorbåtar, säger Nils Wanhainen på Pandalus.

De kinesiska kräftorna blir könsmogna redan vid fyra till fem månaders ålder vilket gör att återväxten är snabb och ofta god medan de långsamväxande kräftorna i Turkiet och Sverige är mer känsliga för klimatförändringar och utfiskning.

– Vi arbetar aktivt med både mänskliga rättigheter i produktionskedjan och hållbara bestånd. I dagsläget har vi ingen information om det vare sig på paket eller på hemsidan, men det ska vi försöka ändra på till nästa år, säger Markus Herlin som arbetar med import av kräftor på Seasam Food (Ullmo).