Att rena sitt dricksvatten har blivit en allt viktigare fråga. DN Konsument har tidigare berättat (22 september) om olika metoder som används för att bli av med järn och mangan, kalk, organiska ämnen och hur man slipper dålig lukt och smak på dricksvattnet. Det är problem som många av de uppemot en miljon svenskar som får dricksvattnet från enskilda brunnar eller egna vattentäkter drabbas av. Ofta krävs en dyr installation av reningsutrustning i brunnar och källare.

Men det finns också en växande marknad för mindre reningsfilter, tänkta för vatten som redan har dricksvattenkvalitet. Det kan röra sig om filterförsedda mindre kannor eller filter som sätts direkt på kranen. Utrustning som konsumenter lockas att köpa trots att vattnet kanske kommer från ett kommunalt vattenverk som redan renat vattnet.

När norska "Statens naeringsmiddeltilsyn", SNT, testade en del av dessa filter blev resultatet nedslående. I testet ingick märken som Watermate, Brita, Wal Water, Kenwood, Korall och Alka-Mine. De fyra förstnämnda har i huvudsak kolfilter som rening, de två sistnämnda använder sig av korallsand. Watermate har dessutom tillsatt jod i filtret för att motverka mikrobiologisk aktivitet, i Brita och Wal Water användes för detta ändamål silver.

SNT följde bruksanvisningen och testade det renade vattnet kontinuerligt under de åtta till tio veckor som filtren påstods ha kapacitet att klara.

Kranvattnet innehöll låga mängder organiska ämnen. Denna mängd lyckades Watermate-kannan halvera, medan vattnet hos de övriga var som förut.

I luktmätningen hade Brita-kannan genomgående bättre värden jämfört med kranvattnet, men i övriga kannor varierade lukten med såväl sämre som bättre värden under testperioden. Korallsand (Alka-Line) gav en ökad lukt. Här påvisades även en svag citrondoft som tydligen tillsatts i filtret.

Det mest anmärkningsvärda testresultatet var att silver som tillsatts för att stoppa tillväxten av mikroorganismer fanns kvar i betydande mängd i det "renade" vattnet och att filtrerat vatten dessutom gav en ökad tillväxt av bakterier och virus. För Waterman som i marknadsföringen påstår att bakterier och virus dödas i filtret blev det tvärtom en mycket hög tillväxt.

Det blev tillväxt även i Brita-kannan - dock förhållandevis liten - i slutet av perioden. Det var bättre i Wal och Kenwood, men det skedde en viss bakterietillväxt här också.

SNT:s slutsats är att det är svårt att påstå att filterkannor gör kranvatten särskilt mycket renare. I Watermate försämras tvärtom vattnets mikrobiologiska kvalitet och i Brita, Wal och Kenwood tillförs vattnet stora mängder silver.

Frågan man ställer sig är om det alls behövs särskild rening av kranvatten från exempelvis ett kommunalt vattenverk.

Rolf Bergström, svensk konsult inom vattenrening, säger rent ut att det inte behövs:
- Det är mest en inbillad grej att tro att vattnet förbättras. Sitter filtren på i flera veckor blir ju kvaliteten till och med sämre. Möjligen kan man temporärt använda dessa små filter om vattnet är extremt dåligt och man till exempel ska göra välling åt små barn. Ett färskt exempel är vattnet i Malung som just nu är så fullt med rost och annat att det inte är roligt att använda vattnet till matlagning.