Svenska hushåll sparar mindre när tiderna är goda och mer när det blåser snålt. Det visar en genomgång av hushållens sparkvot, ett mått på hur mycket svenska hushåll sparar av sin disponibla inkomst årligen.
Efter krisåren i början av 90-talet låg sparkvoten på nästan tio procent, för att falla ned under nollstrecket under it-eran när börsen rusade och alla pilar pekade uppåt.
Då gjorde hushållen av med mer än de drog in. Om de tog av sina sparpengar eller levde på lånade pengar går inte att säga utifrån sparkvoten.
Efter it-kraschen ökade sparkvoten igen, men den låg länge på ganska låga nivåer. Det kan bero på en förändrad attityd i samhället.
– Under senare år har det blivit mer okej att konsumera. Det byggdes köpcentrum och exklusiv konsumtion låg i tiden. Visst påverkas man av det fast man inte är en Slösa. Men finanskrisen kan ha satt punkt för den eran, säger Erika Pahne på Swedbanks Institut för
Nu har sparkvoten tagit ett skutt uppåt igen.
På 50-talet, när mätningarna började, låg svenska hushålls sparande på 8 procent.