Ledningarna för Sveriges verkstadsjättar välkomnar uppgörelsen med IF Metall. Men att de själva skulle gå ned i lön är inte aktuellt. Det visar en rundringning som SvD gjort.
I vissa fall är det till och med aktuellt med att ledningarna ska få högre lön. Stålbolaget SSAB köpte upp en konkurrent i USA och SSAB:s vd Olof Faxander ökade sin totala ersättning med 70 procent till 11,6 miljoner kronor.
Företagsköpet gör att styrelsen nu diskuterar höjda löner för ledningen. Samtidigt som SSAB varslat 1.800 anställda.
– Vi har ju haft frysta chefslöner sedan 2007 och nu efter köpet av det amerikanska bolaget Ipsco måste vi se över lönestrukturen. Det är väl inte omöjligt att vi justerar upp den fasta delen nu när vi blir så mycket större, säger Sverker Martin-Löf, ordförande i SSAB, till tidningen Svd.
Sandvik, som varslat 1.500 personer, och på Atlas Copco funderar ledningarna på att använda sig av avtalet med IF Metall och införa arbetstidsförkortning och sänkta löner.
– Det här en väldigt intressant möjlighet för oss att hantera den situation som råder med kraftigt fallande efterfrågan, säger Björn Rosengren, vice vd och affärsområdeschef på Atlas Copco, till SvD.
Ett liknande scenario utspelade sig i SAS. För att behålla jobben gick bolagets piloter med på en lönesänkning. Även SAS vd Mats Jansson sänkte sin lön med 6 procent eller 600.000 kronor.
Men ledningarna i Industrisverige är inte redo att följa det exemplet.
Trelleborg, Alfa Laval, Boliden, Electrolux svarar alla också nej på lönesänkningar för ledningen.
– Men vi kommer att få se en stor återhållsamhet när det gäller chefslöner och styrelsearvoden framöver, säger Alfa Lavals vd Lars Renström till SvD.
Bland Volvos anställda har ledningens höga löner väckt ilska och på Volvo lastvagnars fabrik i Tuve i Göteborg har personalen lämnat in en protestlista mot chefsbonusar och aktieutdelningar.
Antalet anställda vid fabriken i Tuve har halverats efter varselvågen – samtidigt har Volvos vd Leif Johansson plockat ut 18 miljoner kronor i lön och bonus.