Regeringen skriver kraftigt ner prognosen för nästa års tillväxt. Ökad arbetslöshet och halverat utrymme för finansminister Anders Borgs reformer tros bli följden.
– Vi befinner oss i en internationell skuldstorm vars vågor slår in över den svenska ekonomin, sade Borg när regeringen på fredagen höll budgetförhandlingar på Harpsund, och varnade för hur den internationella ekonomiska oron kan drabba Sverige.
Prognosen för tillväxten 2012 skrevs samtidigt ned till en tredjedel av vad regeringen väntade sig så sent som i våras, från 3,8 till 1,3 procent.
– Risken för högre arbetslöshet under 2012 har ökat markant och den trenden riskerar att bli betydligt mer långvarig än vad vi såg 2008, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors om Borgs besked.
Borg betonade att risken finns för en ännu sämre utveckling och att de offentliga finanserna behöver ökade säkerhetsmarginaler.
I våras ansåg bedömare att reformutrymmet 2012 låg på 30 miljarder. Enligt Borg har det nu krympt till 10–15 miljarder. Om prognoserna håller så skulle det innebära att de offentliga finanserna hamnar på plus-minus noll, när de pengarna använts.
Borg vill inte gå in på hur miljarderna ska användas, men en "betydande del" ska gå till tillfälliga stimulansåtgärder. Det handlar bland annat om att satsa mer på arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Moderaterna vill också använda 5,4 miljarder kronor på att halvera restaurangmomsen. Planerna på sänkta inkomstskatter har statsminister Fredrik Reinfeldt redan skjutit på framtiden.
Men Kristdemokraterna vill att sänkt pensionärsskatt ska gå före halverad restaurangmoms och en hård dragkamp pågår nu i regeringens budgetförhandlingar. KD:s partiledare Göran Hägglund, pressad av dåliga opinionssiffror, valde att undvika frågor från medier på Harpsund.
Borg har fått kritik från ekonomer för att hålla för hårt i plånboken. De menar att svensk ekonomi behöver mer stimulansåtgärder. Borg försvarar sig med att den som vill satsa mer, i så fall måste göra det med lånade pengar och måste vara beredd att om några år förklara för svenskarna varför skatter måste höjas och socialförsäkringar skäras ned.
Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén vill efter Borgs besked inte utesluta räntesänkningar från Riksbanken.
– Kombinationen av svagare tillväxt framöver och att Anders Borg inte vill föra någon särskilt expansiv finanspolitik, gör att större börda faller på Riksbanken att föra en expansiv penningpolitik, säger han.