Bankernas inkomster från kontokortsavgifter är på rekordnivåer. SEB har aldrig haft högre resultat från kortverksamheten än 2011 och Nordeas antal kortköp närmar sig 1,2 miljarder – även det rekord. Nu ifrågasätter Svensk Handel kortavgifterna – och andra sätt att ta betalt på lanseras.
Det är framförallt handlarna som får stå för kalaset när bankernas kontokortsmiljarder slår i taket. Om du köper en kapital- vara för 8.000–10.000 kronor med ditt kreditkort kostar det butiken flera hundra kronor, bara för att få pengarna överförda till sitt konto.
Sedan kan du själv få betala både årsavgift, räntekostnader och valutaavgifter på samma köp.
Att det är en bra affär för bankerna visar de två storbankerna som lämnat rapporter för 2011 hittills, SEB och Nordea.
”Kortverksamhetens rörelseresultat uppgick till 1.023 miljoner, den högsta nivån till dags dato”, skriver SEB till exempel.
Det är rörelseresultatet efter att alla bankens kostnader är dragna. Nordea redovisar 4 miljarder i ”avgifter och provisioner” på kort 2011, det vill säga före en del av bankens kostnader. Även det är det högsta hittills.
Det är svårt att jämföra bankernas kortresultat eftersom de redovisar på olika sätt, och en del lämnar mycket knapphändig information. Att få grepp om hur mycket kortkostnaderna blir totalt för konsumenter och handlare går inte.
– Bankerna vill inte redovisa den typen av siffror, varför kan du kanske räkna ut själv. Men för större butikskedjor kan det handla om hundratals miljoner per år bara för att få betalt, säger Bengt Nilervall, på Svensk Handel.
Enligt uppskattningar som gjorts kan det handla om 10–15 miljarder kronor per år i totala kortkostnader.
– Vi kan i viss mån förstå om bankerna behöver kompensera sig för risken de tar med ett kreditköp. Men när det är sådan brist på transparens, att de aldrig visar hur stor risken är eller hur kostnaderna ser ut, så blir det väldigt märkligt, säger Bengt Nilervall.
Särskilt för småköp kan kostnaderna för att få betalt ibland äta upp hela vinsten, menar han. Typexemplet är en kund som köper en tidning för 14 kronor och betalar med kort. Avgiften för köpet kan bli 2–3 kronor.
Bengt Nilervall är också kritisk till den snabba avvecklingen av kontanthanteringen, som DN beskrivit i tidigare artiklar, och som driver på bankernas kortvinster.
– Det går alldeles för fort, många av våra medlemmar hinner inte anpassa verksamheten, säger han.