Saab får sina skulder nedskriva med 75 procent. Statens nej kunde inte stoppa överenskommelsen - men den kan försvåra möjligheterna att få lånegarantier.
Att Saab skulle få ihop tillräckligt många av fordringsägarna med på ett ackord - en nedskrivning av skulderna - var väntat. Att få 25 procent av sina fordringar är bättre än att få 15 procent, vilket Saabs rekonstruktör, advokat Guy Lofalk, tidigare sagt var det mest de kunde vänta sig vid en konkurs. Och det skulle vara i bästa fall.
En fordringsägare, den svenska staten genom Skatteverket, sade nej. Det räckte nu inte eftersom drygt 80 procent av fordringsägarna med över 90 procent av fordringarna gick med på ackordet.
Men statens nej kan få en avgörande betydelse längre fram. Mats Hagelin, som representerar Skatteverket, säger att han har fått alldeles för lite informationen om det finns pengar bakom Christian von Koeniggsegg och hans partner, norrmannen Bård Eker och amerikanerna Augie K Fabela och Mark Bishop.
Det Mats Hagelin vill veta är vilka de är som egentligen står bakom budet på Saab. Har de pengar och vilka är deras långsiktiga planer?
Det är just den frågan som är den springande punkten. Ingen av de personer som nämnts vid namn - med möjligt undantag för den okände Bishop - har de summor som krävs för att klara Saabs framtid.
Just genom att Mats Hagelin och Skatteverket säger nej till ackordet på dessa grunder, blir det svårt för Europeiska investeringsbanken (EIB) att ge det lån på knappt fem miljarder kronor, som Saab anser sig behöva.
Om en statlig svensk myndighet säger att de inte tror på Koeniggsegg/Eker/Fabela/Bishop - varför skulle EIB göra det? För att inte tala om att regeringen och Riksgälden har svårt att gå med på några garantier för att de ska få lånet.
Om människorna bakom det nybildade Koeniggsegg Group har seriösa finansiärer och planer blir det under sommaren nödvändigt för dem att tala tydligt. Annars har de Saabanställda ingen anledning att jubla.