Vilka åtgärder har EU beslutat om nu? Och räcker de åtgärderna?

– Det EU-ledarna i första hand har sagt är att Grekland ska utsättas för en mycket strikt kontroll för att se till att landet lever upp till sina drastiska åtaganden om att minska sitt budgetunderskott från dagens 13 procent till 3 procent på bara några få år, och att man ska börja med fyra procentenheter redan i år.

– Inte bara EU-kommissionen utan också Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden ska anlitas för att övervaka Grekland.

– Det mesta talar för att Grekland kommer att tvingas till ytterligare åtgärder om man ska klara en så snabb minskning av underskotten. Det kom ju också nya besked senast igår från den grekiska regeringen om att pensionsåldern ska höjas. Euroländernas finansministrar ska granska Greklands planer på måndag nästa vecka.

Hittills har det inte talats om pengar utan mer om ett moraliskt och politiskt stöd för Grekland. Kan det komma ett läge där EU tvingas gå in med direkt ekonomisk hjälp?

– Ja, men EU-regeringarna är uppenbarligen mycket ovilliga till det. I första hand vill man att Grekland ska tvingas klara ut sina egna problem, som man ställt till med på egen hand. Om den grekiska regeringen och grekiska folket vet att man kan få ekonomisk hjälp är risken att det blir politiskt omöjligt att genomföra det åtstramningsprogram man nu utlovat trots protester.

Hur allvarlig är Greklands kris för eurosamarbetet?

– Grekland är ett mycket litet land inom euroområdet, men om inte de finansiella spekulationerna mot euron och grekiska marknadsräntor stoppas kan osäkerheten sprida sig till fler länder som Portugal, Spanien och Irland. Och då kan den finansiella trovärdigheten kring euroländerna försämras med negativ inverkan på den ekonomiska återhämtningen.

– Men att eurokursen sjunker som en följd av den här krisen är egentligen inget problem. Den höga eurokursen har snarare skapat stora problem för euroländernas exportföretag i förhållande till den låga dollarn.

Råder det en samstämmighet i EU för att stötta Grekland, även om det skulle bli fråga om ekonomisk hjälp?

– Nej, grannländerna är mer angelägna om att EU ska rycka ut till stöd för Grekland, eftersom de är oroliga för att dras in i spekulationerna om inte den grekiska krisen klaras ut snabbt. Medan Tyskland och länder utanför eurosamarbetet som Sverige och Storbritannien är de som bromsar mest. Svenska regeringen har ju till och med fört fram att Grekland kan vända sig till Internationella valutafonden och be om stöd i stället för enbart till EU.

Finns det risk för ”smittoeffekter” på länder som i dag inte är drabbade?

– Ja, det finns det alltid eftersom ländernas ekonomier är så sammanflätade. Med banker i Europa som har stora åtaganden i Grekland, med företag som har omfattande handel med Grekland. Och naturligtvis genom att det är 15 andra länder som har samma valuta och gemensam penningpolitik med Grekland.

– Därför är det en svår balansgång när EU-ledarna nu bara ger moralisk support och säger att Grekland i första hand ska klara sig själv, och att man lovar finansmarknaderna att lägga en tung överrock av kontrollorgan för att se till att landet sköter sig i fortsättningen.