Fyra frågor till DN:s Brysselkorrespondent Henrik Brors efter att Sverige sagt ja till att delta i finanspakten.
Kan Fredrik Reinfeldt känna sig säker på att få majoritet i riksdagen för ett ja till svenskt medlemskap i finanspakten efter förhandlingarna på EU-toppmötet?
– Ja, det skulle vara väldigt förvånande om inte Socialdemokraterna stödjer regeringen nu. Alla de villkor som S ställde inför mötet har uppfyllts. Det ställs inga villkor på Sverige och de andra icke euroländerna för att få vara med, man talar om att ta hänsyn till arbetsmarknadens parter och de länder som ansluter sig ska få vara med på Eurotoppmöten framöver.
– De flesta av de här villkoren har i själva verket varit uppfyllda sedan ett par veckor tillbaka. Inget euroland har haft för avsikt att ställa några krav på icke euroländer som vill vara med. Men det ser snyggt ut på hemmaplan både för regeringen och Socialdemokraterna att man fått igenom några mindre förändringar som extra hängslen i slutförhandlingen.
Kommer Sverige att få något ökat inflytande då genom att vara med i den här finanspakten?
– Det beror på vad som händer med finanspakten, det är det nog ingen som vet i dag. De flesta politiska och ekonomiska experter är ju överens om att den i första hand är till för att Angela Merkel ska kunna visa upp den på hemmaplan för att underlätta att få Tyskland att ställa upp på kommande räddningsinsatser för krisländerna.
– Nästan alla regler som skrivs in i finanspakten finns redan i EU:s normala regelverk för kontroll av euroländernas ekonomier.
– Men om euroländernas framtida möten utvecklas till förhandlingar om fördjupat ekonomiskt samarbete har Sverige och övriga "utanförländer" i alla fall försäkrat sig om att få vara med vid förhandlingsbordet.
Vad betyder det att Fredrik Reinfeldt reserverade sig mot toppmötets uttalande om jobb och tillväxt?
– Regeringen fick inget majoritetsstöd i riksdagens EU-nämnd i fredags för det här förslaget, och Reinfeldt vill uppenbarligen visa att han lyssnar till oppositionen och söker samarbete. Därför valde han att reservera sig.
– Toppmötets uttalande är inget ekonomiskt tungt beslut som är tvingande för något medlemsland och den svenska reservationen har därför ingen avgörande betydelse. Senare i vår ska EU-ledarna försöka konkretisera tillväxtpolitiken, då blir det viktigare för regeringen att söka majoritetsstöd i riksdagen för att Sverige ska kunna ta ställning och inte behöva lägga in veto mot några beslut.
Varför tog inte EU-ledarna upp den grekiska krisen, det verkar ju vara den mest akuta frågan just nu?
– Ja, läget är verkligen osäkert för vad som ska hända med Grekland. Och finansmarknaderna är mycket nervösa. Men EU-ledarna valde för en gångs skull att inte försöka säga något i ett osäkert läge.
– Förhandlingarna med de privata långivarna om nedskrivning av statsskulden är inte klara, och trojkan med EU och Internationella valutafonden är på plats i Aten för att undersöka vilka nya åtstramningar som behövs. I det läget kunde ett ställningstagande av EU-ledarna ha hamnat helt fel.
– Nu valde de att låta euroländernas finansministrar sköta frågan tills vidare. Men Grekland lär dyka upp på EU-ledarnas bord igen, om inte förr så på toppmötet den 1 mars.