DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på frågor om hur det är ställt med landets ekonomi sedan SCB under fredagen kommit med färska konjunktursiffror.
Under fredagen har det kommit en mängd nya statistikuppgifter från Statistiska centralbyrån, SCB, om hur det går för Sveriges ekonomi.
Vilka av dessa sifferuppgifter är viktigast att ta fasta på och säger egentligen mest om de verkliga förhållandena?
– Viktigast är att Sveriges BNP ökade med 3,0 procent under första kvartalet i år, vilket visar att konjunkturen nu har vänt ordentligt uppåt.
– Sedan har de uppgifter som gäller utvecklingen i april också betydelse, men de gäller mer begränsade ämnen som att utlåningen till hushållen fortsatte att öka och att detaljhandelns försäljning däremot minskade.
Var någon uppgift särskilt intressant eller uppseendeväckande?
– BNP-ökningen var uppseendeväckande stark och överträffade förhandsbedömningarna.
– Tydligt är att hushållen har återfått sin konsumtionsvilja, samtidigt som industrin kommit igång och exporten vänt uppåt. Sammantaget ger det en kraftig skjuts uppåt för den svenska ekonomin.
Hur kan Sveriges tillväxt vara bättre än väntat samtidigt som detaljhandeln visar upp svagare siffror än vad många bedömare på förhand trott?
– Det handlar om olika perioder eftersom tillväxtsiffrorna gäller perioden från januari till mars, medan detaljhandeln avser endast april.
– Men BNP, bruttonationalprodukten, är et bredare mått som gäller produktionen av varor och tjänster i hela ekonomin. Det kan därför mycket väl hända att BNP-ökningen fortsätter starkt under andra kvartalet, även om detaljhandeln backade under en viss månad.
Betyder uppgifterna att Sverige återhämtat sig krisen som präglade världen under fjolåret?
– Ja. SCB:s siffror visar att produktionen i Sverige sjönk katastrofalt under fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009, men att det sedan inleddes en långsam återhämtning. Men från första kvartalet i år går det betydligt snabbare uppåt för produktionen, samtidigt som antalet arbetade timmar ökar för första gången på länge.
Kommer SCB:s statistikrapport påverka Riksbankens räntebesked som kommer 1 juli, och hur i så fall?
– Riksbanken, som noga följer statistiken, får starkare skäl att höja reporäntan den 1 juli - trots den pågående finansoron.