Lettlands BNP rasade med 19,6 procent. DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på frågor kring hur illa det är med landets ekonomi.
Hur ska Lettlands BNP-siffror uppfattas?
- Faktiskt som mer positivt än negativt, hur under det än kan låta. BNP-raset under första kvartalet var minus 18 procent, jämfört med minus 10,3 procent under fjärde kvartalet 2008. Nu bromsar nedgången, vilket betyder att botten för Lettlands ekonomi snart kan vara nådd.
Var detta väntat på förhand?
– Nej, verkligen inte. Enligt en sammanställning som gjorts av nyhetsbyårn Bloomberg väntades en BNP-minskning med minus 22 procent, alltså att det tidigare raset skulle fortsätta. Nu blev nedgången mindre och är inte heller lika stor som i grannlandet Litauen, där BNP föll med minus 22,4 procent under andra kvartalet.
Hur säkra är då dessa siffror?
– De är preliminära och kommer därför att ändras när mer information flyter in. Mycket är fortfarande osäkert när det gäller situationen i de baltiska ekonomierna. Men för Lettland erbjuds nu, för första gången på länge, en strimma av hopp.
Betyder det att de svenska bankerna kan känna sig lugnare?
– Det är ännu för tidigt att säga, eftersom finanskrisen i Lettland fortfarande rusar vidare. Den höga skuldsättningen hos många lettiska hushåll förblir ett stort problem. Men om uppgången i arbetslösheten kan börja dämpas, så betyder det att betalningsförmågan hos letterna blir något bättre än befarat och att kreditförlusterna därmed kan begränsas.
Har en lettisk devalvering blivit mindre aktuell än tidigare?
– Ja, på kort sikt. Men det beror främst på att Lettland har fått det stöd som man begärt från Internationella valutafonden (IMF), EU-kommissionen och enskilda länder som Sverige. Lettiska regeringen har i gengäld tvingats genomföra mycket stora nedskärningar i de offentliga utgiferna. Ändå kan devalveringsfrågan mycket väl bli aktuell igen, eftersom det lettiska kostnadsläget är alldeles för högt och ekonomin saknar den konkurrenskraft som behövs för en återhämtning.