- Ja, det var väntat eftersom Finansinspektionen och Riksbanken samarbetar mycket nära, även om de bevakar bankerna från delvis olika aspekter. Men det finns en del skillnader ändå, nämligen att Finansinspektionen ger en mer positiv bild av bankernas förmåga att klara kreditförluster.

Finns det något positivt i rapporten?
- Finansinspektionens budskap måste uppfattas som positivt för bankerna. Men vad man visar är att endast de klarar kapitaltäckningskraven enligt de så kallade Basel II-reglerna med god marginal.

Vad var det mest negativa i rapporten?
- Rapporten säger ändå ganska litet om bankernas verkliga situation, eftersom marknaden för närvarande ställer betydligt strängare krav som är betydigt svårare att uppfylla. Om detta säger Finansinspektionen endast att bankerna har en god kapitalplanering, alltså en beredskap att hämta in nytt kapital. Men mer får vi för tillfället inte veta.

Det talas mycket om en devalvering i Lettland. Vad skulle detta innebära för de svenska bankerna och vad är det värsta senariet för bankerna?
- En devalvering i Lettland innebär att kreditförlusterna blir större på kort sikt, men detta har inte någon stor betydelse i ett längre perspektiv. Det är värre om raset i de baltiska ekonomierna fortsätter, i synnerhet om det fortsätter att vara recession i Västeuropa. I en sådan situation skulle tre av fyra svenska storbanker - Swedbank, SEB och Nordea - gå med förlust, enligt Finansinspektionens beräkning.

Hur kan Swedbank, den bank som är mest exponerad mot Baltikum, klara en kris i de här länderna?
- Swedbank klarar sig sämst av storbankerna och riskerar att gå med förlust, trots en relativt stabil verksamhet i Sverige. Men enligt Finansinspektionen uppfyller även Swedbank kapitaltäckningskraven, fast med mindre marginal än andra storbanker. Men då talar vi om de formella kraven, medan det i verkligheten kan visa sig betydligt svårare.

Läs också "Svenska banker klarar krisen"