Riksbanken låter räntan ligga kvar oförändrad men höjningen av räntebanan gör att vi kan vänta oss en räntehöjning redan till sommaren spår DN:s Johan Schück.
Några argument för en räntehöjning är att arbetsmarknaden har gått bättre än vad Riksbanken tidigare prognostiserat. Starkare arbetsmarknad innebär i förlängning högre inflation. Samtidigt har en svagare krona gjort sitt för att bygga på prisökningarna. Med tanke på detta, varför höjer inte Riksbanken räntan?
– Riksbanken anser att utsikterna på arbetsmarknaden är bättre än vad man tidigare trott. Men samtidigt råder ingen brist på arbetskraft utan tvärtom hög arbetslöshet. Det pekar mot måttliga löneökningar i årets avtalsrörelse, som inte driver på inflationen.
Är det rimligt att vänta in Europeiska centralbanken, ECB, för en räntehöjning?
– Nej. Riksbanken ska fatta sina beslut helt självständigt utifrån svenska förhållanden. Det är troligt att en räntehöjning kommer tidigare i Sverige än i eurområdet, där flera länder i stället måste inrikta sig på hård budgetsanering.
Riksbanken har tidigare signalerat att en höjning är att vänta först till i höst, nu verkar Riksbanken ha ändrat sig , eller?
– Nu har man skjutit räntehöjningen liten närmare i tiden eftersom Sveriges ekonomi har återhämtat sig snabbare än väntat. En första räntehöjning väntas nu till sommaren eller början av hösten. Det betyder troligtvis vid inledningen av juli eller i början av september, då Riksbanken har sina ordinartie räntemöten.
Vad vill Riksbanken uppnå med att fortsatt hålla nere räntan och vad är riskerna med att inte höja räntan?
– Riksbanken vill stötta återhämtningen ur krisen, bland annat genom att göra det billigt för hushållen att låna. Låg ränta ska stimulera efterfrågan i ekonomin, vilket är extra viktigt när exporten fortfarande går trögt. Riskerna är hittills inte särskilt stora, förutom att låga räntor bidrar till stigande bostadspriser vilket kan orsaka problem längre fram.
När tror du att Riksbanken tidigast höjer räntan? Och med hur mycket höjs reporäntan då?
– Tills vidare får man tro att Riksbanken menar allvar med sitt nya besked. Samtidigt kan återhämtningen blli ännu litet snabbare än hittills. Det talar för en första räntehöjning i juli och fler höjningar senare under året. Troligen går man lugnt fram och låter storleken på höjningarna bli 0,25 procentenheter per tillfälle.
– Runt 1,0-1,25 procent - mot 0,25 procent idag.
Vilken nivå bedömer du att reporäntan ligger på vid årets slut?
– Justeringen av räntebanan gäller just vad vi nu har talat om, alltså Riksbankens bedömning av reporäntan på längre sikt. Där har man nu gjort en justering som innebär att den första räntehöjningen kommer litet närmare i tiden. Samtidigt verkar det nu som om höjningarna därefter kan se i ett något lugnare tempo än vad som tidigare sagts. Fortfarande gäller att högsta nivån på reporäntan blir 4,0 procent och att detta ligger tre år fram i tiden.