Vilken är den enligt din mening viktigaste förändringen med 2009 års höstbudget?

– För ett år sedan lade regeringen fram sin budget omedelbart efter att investmentbanken Lehman Brothers hade kraschat, men utan att konsekvenserna kunder överblickas. Krisen bedömdes då fortfarande bli relativt mild. Nu är läget ett helt annat: vi har ett förlorat år bakom oss, men förhoppningar om att konjunkturen ska vända uppåt. Regeringen satsar nu samtidigt på en mer expansiv politik än i förra budgeten.

Anders Borg och regeringen satsar närmare bestämt 32 miljarder kronor och går mot ett budgetunderskott om 100 miljarder kronor. Finns det någon risk att vi kommer att återuppleva den situation som följde efter krisåren i början av 90-talet, med budgetsanering och statsfinansiell svältkur?

– Dagens budgetunderskott är ganska beskedligt, med tanke på djupet i den ekonomiska krisen och kommer inte i närheten dem som uppstod på 1990-talet. I Sverige är det liten risk för statsfinansiella problem, medan större bekymmer finns i exempelvis Storbritannien. Det hindrar inte att en åtstramning måste komma längre fram, när konjunkturen har blivit starkare och man måste komma tillbaka till balans i statens finanser.

Ytterligare cirka 10 miljarder satsas på minskad inkomstbeskattning för löntagare och oppositionen kritiserar regeringen för att sänka skatterna med lånade pengar. Är det dumt att sänka skatterna i det här läget?

– Skattesänkning är inte ett så effektivt sätt att bekämpa krisen, eftersom hushållen väntas spara en del av pengarna. Men det rör sig egentligen inte om någon konjunkturåtgärd, eftersom det lägre jobbskatteavdraget ska gälla permanent och bidra till att fler aktivt söker jobb. Tidpunkten kunde vara bättre, men det är inte särskilt konstigt att låna till skattesänkningar som även den socialdemokratiska regeringen gjorde i början av 2000-talet.