I dag diskuterades pensionssystemet i Riksdagen. Sänkningen av pensionerna kunde inte komma olägligare för partierna bakom menar Maria Crofts.
Valåret 2010 sänks pensionerna med 300 - 400 kronor i månaden samtidigt som landets 1,8 miljoner pensionärer ska gå till valurnorna.
Det nya pensionssystemet är en uppgörelse mellan de fyra borgerliga regeringspartierna och Socialdemokraterna. Därför är det självklart att de fem partierna försvarar systemet.
Vänsterpartiet och miljöpartiet står utanför pensionsuppgörelsen. Därför är det inte konstigt att kritiken kommer därifrån.
Sveriges 1,8 miljoner pensionärer är en stor väljargrupp och nu är de argare än på länge. Hittills har ilskan främst riktat sig mot att skatten är högre på pensionsinkomster än på arbetsinkomster. Men när pensionerna sänks nästa år kommer de att bli ännu argare.
Självklart försöker partierna vinna pensionärernas röster genom olika löften.
De fem partierna bakom pensionsuppgörelsen har redan enats om justera reglerna i pensionssystemet så att pensionerna sänks mindre än med dagens regler.
Socialdemokrterna lovar dessutom sänkt skatt och höjda bostadstillägg.
Vänsterpartiet vill skrota hela det nya pensionssystemet och införa ett system som liknar det gamla ATP-systemet. Miljöpartiet nöjer sig med att kräva att systemet ska göras om.
En del av kritiken går ut på att de pensionärer som har tjänat in minst pension får för lite pengar. Men faktum är att 680 000 pensionärer, ungefär 44 procent, får garantipension och alltså mer pengar än de själva tjänat in. Pengarna kommer från andra pensionssparare som haft högre inkomster.
Sänkningen av pensionerna nästa år får också omfördelande effekter. Det beror på att garantipensionen inte sänks utan tvärtom höjs i taktmedkonsumentprisindex. Det leder till att inkomstskillnaden mellan de som tjänat in hela sin pension själva och de som har garantipension minskar.
Vänsterpartiets krav på att bromsen i pensionssystemet, som sänker pensionerna nästa år, ska avskaffas är inte realistiskt. Bromsen är själva grundbulten i pensionsystemet och det är den som ser till att framtidens pensionärer kan få pension.
Alternativet till bromsen är att en del av pensionerna betalas direkt ur statskassan om inte pengarna i AP-fonderna räcker till. Eller att pensionsavgiften som arbetsgivarna betalar in höjs och sänks beroende på hur mycket pengar som behövs.
Båda alternativen är osäkra eftersom kostnaden inte går att överblicka framåt.