Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Dokumentet avslöjar hur personlig assistent mutas

För första gången har Försäkringskassan skriftligt bevis på hur assistansbolag mutar en personlig assistent. En mamma fick 57.000 kronor under bordet varje månad för att hennes dotter skulle anlita bolaget. Det visar handlingar som DN har begärt ut.

Försäkringskassan har polisanmält en vd för ett assistansbolag misstänkt för bedrägeri, skattebrott och givande av muta.

Till skillnad mot vid tidigare polisanmälningar om misstänkt fusk med assistansersättning finns denna gång ett skriftligt avtal som visar hur ett bolag och en brukares personliga assistent har kommit överens.

Brukaren, dottern, har beviljats 576 timmar med personlig assistent varje månad. Enligt avtalet ska mamman få en lön på 28.021 kronor efter skatt. Tre assistenter till ska enligt avtalet arbeta med dottern och från deras löner ska mamman få 34.500. Därtill ska hon kontant från bolaget få 22.479 kronor. Totalt 85.000 kronor i månaden, varav 57.000 är omkostnader.

Timmarna som dottern ska få ger 165.000 kronor per månad från Försäkringskassan. Det ska bland annat täcka löner och sociala avgifter men Försäkringskassan misstänker att assistansen inte har utförts i  avsedd omfattning och att bolaget stoppat pengar i egen ficka.

– Vi har ju hört att sådana här uppgörelser finns, men nu har vi det svart på vitt. Det är naturligtvis fruktansvärt att det förekommer, säger Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef för funktionsnedsättningar på Försäkringskassans huvudkontor.

Om bolaget har likadana ersättningsupplägg med andra brukare är inte känt.

– Det här är ett medelstort bolag som har vuxit väldigt mycket under senare år. Och det kan ju bero på den här aggressiva marknadsföringen, men i vilken omfattning dessa avtal finns får polisutredningen visa. Likaså om fler personer ska misstänkas för brott, exempelvis den personliga assistent som har skrivit under, säger Therese Karlberg.

Brukaren och mamman utreds av Försäkringskassan för grovt bidragsbrott. Dessutom ska brukarens vårdbehov kontrolleras.

– Det kan mycket väl stämma, och att det är så att brukaren inte har fått hjälpen som hon har rätt till. I den här typen av ärenden ser vi ofta att brukaren inte känner till de upplägg som har gjorts, utan att det handlar om ett utnyttjande av brukaren.

Att avtalet var inskickat till Försäkringskassan verkar vara ett misstag eftersom det står att inga andra ska känna till det. En handläggare ska ha reagerat direkt på skrivelsen, men utredningen av den ska ha varit tidsödande. Det är Försäkringskassans förklaring till att polisanmälan har dröjt.

– Nu behöver vi gå igenom våra system och se om det finns fler sådana här exempel. Jag kan inte utesluta att det dyker upp ytterligare sådana här avtal.

En annan företrädare för företaget som står bakom avtalet polisanmäldes redan i februari, misstänkt för givande av muta, medhjälp till tjänstefel, dataintrång och brott mot sekretesslagstiftningen. Bolaget anmäldes också till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, för utredning om verksamhetens tillstånd ska dras in.

Den anmälan handlade om att en anställd på Försäkringskassan hade tagit fram sekretessbelagda uppgifter, tusentals brukares personuppgifter, och överlämnat till det aktuella bolaget. Handläggaren är polisanmäld och arbetar inte kvar. Efter det har ytterligare ett liknande fall polisanmälts.

Försäkringskassan gör nu omfattande interna utredningar och myndigheten har aviserat att det kan bli aktuellt att polisanmäla fler nuvarande eller tidigare anställda som på olagligt sätt har bistått assistansbolag.

Fusk med assistansersättningen har pågått länge, men det som har kommit upp till ytan under de senaste veckorna får Försäkringskassan att önska ett ännu tätare samarbete med polisen och Skatteverket.

– Vi tittar på det nu, hur de kan komma in tidigare i våra ärenden innan vi börjar göra utbetalningar. Mycket behöver göras för att värna den här viktiga försäkringen. Vi måste stoppa dem som utnyttjar den, men brukare ska inte behöva vara oroliga för att de nu ska förlora sina assistenter, säger Therese Karlberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.