Varje dag kommer det nya telegram. Kina vill köpa statsobligationer i Grekland, Kina bygger motorväg i Tyskland, Kina investerar i råvarufyndigheter i Afrika. Landet erövrar en allt större del av världsekonomin och har varit motorn i världsekonomin när cylindrarna i USA och Europa har vacklat.

Utvecklingen har rusat fram. Sedan Kina inledde sin reformpolitik 1979 har landets Ekonomi stått för världshistoriens kraftigaste omvandling med en tillväxt på nära 10 procent om året. I dag är Kina den viktigaste marknaden för många svenska företag. Samtidigt håller Kina nere priserna på världsmarknaden genom att pumpa ut billiga produkter och öka konkurrensen.

Om 10–20 år kan Kina stiga upp på tronen som världens största ekonomi, spår bedömare. Det påverkar hela världen, på alla nivåer.

Med sin ökade rikedom breder Kina ut sina vingar över allt större delar av jordklotet. Rikare kineser kräver mer energi och råvaror, en jakt som blivit alltmer intensiv i Afrika och Latinamerika. Kina måste också ha någonstans att placera sin valutareserv, störst i världen. Att landet är största utländska ägare av den amerikanska statsskulden är känt. Nu börjar man även köpa statspapper i Europa. Krisdrabbade länder som Grekland och Spanien har väckt intresse hos kineserna som vill sprida sina risker.

– Man slår två flugor i en smäll. Samtidigt som man breddar köpen skaffar man sig makt i exempelvis Grekland. Det kan handla om att komma åt hamnrättigheter. Det är inte så mycket papper man köper men det kan leda till ett större politiskt inflytande, säger Klas Eklund, senior ekonom på SEB, som skriver en bok om Kina.

En annan anledning är att Europa är Kinas största exportmarknad. Det är av yttersta vikt för Kina att landets ekonomi och euron inte kollapsar.

Hittills har inte Kinas ökade ekonomiska makt gått hand i hand med den politiska makten. Affärer har gått först. Men gradvis skjuts Kinas position fram. Landets inflytande i IMF har ökat och Kinas utvecklingsbank lånade enligt Financial Times ut mer pengar till utvecklingsländer de senaste två åren än vad Världsbanken gjorde. Västs beroende av Kina kan också innebära att kritik mot landets politik när det gäller mänskliga rättigheter hålls igen.

– Självklart gör det att USA håller igen i sin kritik. Kombinationen innehav av amerikanska statspapper, stor export och ökat ägande av amerikanska företag får USA att mer noggrant lyssna på Kina, säger Klas Eklund.

Samtidigt oroar sig ekonomer över Kinas stora bytesbalansöverskott gentemot USA. Amerikanerna lånar för mycket pengar, medan kineserna sparar och exporterar. Ett vidgat gap anses inte hållbart. Men att komma åt problemet är svårt. Ett sätt kan vara att Kina skriver upp sin valuta som anses undervärderad. Men det stora problemet är strukturellt, menar Anders Johansson, chef för Kinainstitutionen på Handelshögskolan.

– Att konsumtionen i Kina är så låg har att göra med att landet inte har utvecklat sitt välfärdssystem, så kineserna måste spara. Samtidigt sitter USA i en svår position. Om USA lånar mindre blir det svårare att få i gång ekonomin. Därför trycker landet i första hand på om växelkursen.