Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Dramatisk uppskrivning av Kinas växthusgaser

Utan kommentar har Kinas statistikbyrå skrivit upp sin kolförbrukning med 17 procent. Ökningen motsvarar en miljard ton koldioxid, ungefär lika mycket som hela Nordens och Tysklands industrier tillsammans genererar per år.

– Massor av länder kommer naturligtvis reagera och fråga sig hur mycket man kan lita på Kina. Det kommer försvåra möjligheten till att göra system för utsläppshandel mellan Kina och andra länder eftersom det förutsätter en noggrann koll på hur mycket utsläpp respektive land har, säger Christian Azar, professor i energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola.

Han säger att kinesisk statistik har haft trovärdighetsproblem i alla tider, det gäller såväl kolförbrukning som bnp och andra relevanta uppgifter för miljöstudier. Kinas uppskrivning liknar många andra länders minskningsambitioner, vilket komplicerar många delar av klimatfrågan.

– Det här kommer att få stora konsekvenser, att Kina eldat så mycket mer kol än vad vi trott. Det visar sig att man är en mycket större koldioxidproducent än vad vi kunnat föreställa oss. Det hjälper oss förstå varför luften i Kina är så dålig och det kan underlätta för landets ledare att ta frågan på allvar, säger miljöorganisationen Natural Resources Defense Councils rådgivare Yang Fuqiang, tidigare tjänsteman på Kinas energimyndighet, till New York Times.

Revideringen av kolförbrukningen publicerades nyligen av Kinas statistikbyrå i dess årbok om energistatistik. Där framgår att man har underskattat omfattningen sedan år 2000, framför allt handlar det om att man missat att ta med mindre företag och fabriker, och landet har därtill en illegal kolgruvemarknad.

Som mått på uppskrivningen kan nämnas att Kina 2012 förbrukade 600 miljoner ton mer kol än tidigare rapporterat vilket var mer än 70 procent av USA:s totala kolförbrukning samma år. Sverige förbrukade då 3 miljoner ton kol.

Kinas rapporterade koldioxidutsläpp per capita är långt från värst – Qatar med över 44 ton – men totalt producerar landet uppemot 9 miljarder ton per år, vilket är ungefär lika mycket som tvåan USA, trean Ryssland och fyran Indien tillsammans. En 17-procentig uppskrivning av landets kolförbrukning innebär därmed helt nya omständigheter för det stundande klimatmötet i Paris.

Kina gav exempelvis för ett år sedan ett historiskt löfte om att inte längre öka sina växthusgasutsläpp efter 2030 och en uppgörelse med USA säger också att landet då ska ha ökat andelen icke-fossila bränslen från knappt 10 procent till 20. Dessa förpliktelser blir med de nya uppgifterna både mer angelägna och svårare att nå.

– Det har orsakat mycket förvirring. Våra grunddata måste justeras och internationella aktörer måste också korrigera sina databaser. Det är besvärande eftersom att många prognoser och åtaganden grundar sig på de tidigare uppgifterna, säger Lin Boqiang, chef för energiforskningscentrumet vid universitetet i Xiamen, till New York Times.

Christian Azar är kritisk till omvärldens förtjusning över Kinas löfte och menar att det egentligen inte behöver betyda något så länge inga bestämda nivåer anges. Han medger att det är bättre än inget, men konstaterar att de positiva reaktionerna snarare handlar om att förväntningarna på Kina är nära noll.

– Kinas miljöpåverkan har många år ökat med ungefär 5 procent per år, ibland mer, och det kan ju fortsätta i femton år till och det skulle landa i en dubblering av utsläppen år 2030. Att deras löfte ses som en framgång vittnar om hur otroligt långt ifrån man är en riktig vändning, säger Christian Azar.

Mer om klimatet

• Dramatisk uppskrivning av Kinas växthusgaser
Utan kommentar har Kinas statistikbyrå skrivit upp sin kolförbrukning med 17 procent. Ökningen motsvarar en miljard ton koldioxid, ungefär lika mycket som hela Nordens och Tysklands industrier tillsammans genererar per år.

• Fotavtrycken som hotar det nya klimatavtalet
Med bara dagar kvar till avgörandet råder fortfarande öppen konflikt kring hur ansvaret ska fördelas mellan rika och fattiga länder. Frågor om vem som bidragit mest till uppvärmningen och vem som ska betala priset är olösta.

• Vad är problemet med klimatet?

• Vad händer i Paris?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.