Konsumenterna kommer att få betala när Sverige om några år ska byta ut alla sedlar och dessutom införa en 200-kronorssedel. Prislappen blir minst 700 miljoner kronor. ”Kostnaden kommer till slut att hamna hos konsumenterna. Någonstans måste handeln ta in pengarna”, säger Bengt Nilervall på organisationen Svensk Handel.
Det största utbytet av sedlar och mynt i Sveriges historia ska genomföras med start år 2015. För Svensk Handel, bankernas kontantdepåer och värdetransportbolagen är bytet en stor utmaning – och en källa till oro.
Svensk Handel har därför i ett brev till Riksbanken ställt flera krav. Ett av dessa är att Göteborgskontoret hålls öppet till dess att utbytet är genomfört.
”Att transportera makulatur från hela Sverige till … Stockholm medför otillräcklig transportkapacitet och får som följd att kontantmarknaden inte kan tömma av sina kontanter”, skriver organisationen.
Bengt Nilervall på Svensk handel förklarar att det finns risk för flaskhalsar.
– Värdetransportbolagen får längre sträckor att köra, och de har ju inte hur många bilar som helst, säger han.
– Alla, handeln, värdetransportbolagen och depåerna, har ju tak för hur mycket de får ha i kontanter. Om ett värdetransportbolag har fullt i sin depå kan den inte ta emot mer. Då riskerar vi att det blir stopp i systemet någonstans, tillägger Nilervall.
Det här ökar rånrisken för handlare och transportbolag, menar Bengt Nilervall.
Handlare kommer att sitta på stora dagskassor, ett problem som finns redan i dag. Som DN tidigare har berättat blir allt fler bankkontor kontantlösa och bankomaterna blir färre.
– Den organiserade brottsligheten är nog väl medveten om sedelutbytet, säger han.
På riksbanken har Christina Wejshammar, chef för enheten för kontanthantering, lyssnat på handelns och transportbolagens synpunkter. Men beslutet att lägga ner Göteborgskontoret, planerat till slutet av nästa år, står fast.
– Det är en effektivitetsfråga. Vi behöver på sikt uppgradera säkerheten och volymerna är inte så stora att vi behöver ha två kontor. Det finns ingen anledning att belasta samhället med kostnaderna för två kontor, säger hon.
Wejshammar är dock medveten om den oro som handeln och transportbolagen känner.
– Vi kommer att beakta det här och minimera riskerna så mycket som möjligt. Den fråga vi ställer oss är: givet att vi stänger Göteborg – vad kan vi göra för att hjälpa till, säger hon.
I mars kommer Riksbankens förslag om hur utbytet ska ske. Det ska sedan ut på remiss innan direktionen, sannolikt i april, fattar sitt slutliga beslut.