Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Du nya sköna robotvärld

Snart har vi hjälp av robotar i vardagen. Här Peter Nordin på Irobis.
Snart har vi hjälp av robotar i vardagen. Här Peter Nordin på Irobis. Foto: Erik Abel/Scanpix
En robot kör dig och bilen hem när du haft en våt kväll på krogen. Din hushållsrobot målar om, hänger tvätt och skottar snö. En annan representerar dig på styrelsemötet på andra sidan jorden. Du nya sköna värld är här — en ny våg av maskiner kommer att inta våra hem och arbetsplatser.

- Vi står inför ett stort paradigmskifte, bekräftar Peter Nordin, docent i komplexa system och en av Sveriges främsta robotutvecklare, för TT.

- Förra året fanns för första gången fler servicerobotar än industrirobotar i världen.

I fjol skrev också Microsoft-grundaren Bill Gates en uppmärksammad artikel om robotar i tidskriften Scientific American. I den jämförde han den stundande robot-eran med 1980-talet då pc-industrin föddes: "Vi gläntar på dörren till en tid då pc:n kommer att hoppa upp från skrivbordet och låta oss se, höra, röra och påverka saker på platser där vi inte befinner oss," skrev Gates.

Men vad är egentligen en robot? En definition från Tekniska museet lyder "en programmerbar maskin som kan imitera ett beteende eller en handling hos en intelligent varelse vanligen en människa". En robot kan ta in information, analysera den och sedan göra något utifrån analysen.

Science fiction-litteratur och rymdfilmer till trots måste robotar inte vara blippande, skräckinjagande eller hårda i nyporna. Och även om det dröjer tills vi serveras kaffe i tv-soffan av en robotbutler så finns det blågula maskiner som många redan tagit till sig. Till exempel var svenska Electrolux och Husqvarna tidiga med sina dammsugarrobotar och gräsklippningsrobotar. Vid löpande bandet finns robotarmar som utför sysslor som kanske skulle ge förslitningsskador hos en människa. På sjukhusen utförs viss kirurgi med hjälp av robotar och det händer att nybakade läkare får öva på humanoider (människoliknande robotar) som skriker aj om handgreppet är fel.

Men robotar kommer att finnas inom många fler områden. En snabb titt i tidningen Ny Tekniks arkiv visar på texter om robotar som kör tvätt och mat, robotar som lär sig språk på samma sätt som mänskliga barn samt robotar som jagar bakterier. Som viktiga framtida arenor nämner Nordin försvaret, rymdforskning och industrin. Han nämner också vårdande robotar, spel- och underhållningsrobotar, robotdjur och hemma-robotar (även kallade servicerobotar).

- En sak jag tror på själv är kommunikationsroboten, säger han.

- Tänk till exempel om du jobbar på ett företag med kontor i USA och Japan. Då kan du delta i ett möte på en annan kontinent genom en robot vars kroppsspråk du styr, och som du kan se och prata igenom.

På samma sätt kan robotar komma att användas för visuell turism, säger Nordin. Om man väljer mellan att åka till Paris och Sydney kan man logga in i en robot och på distans "gå omkring" lite i städerna innan man bokar resan.

Peter Nordin är säker på att vi kommer att ha förarlösa robotbilar och robotar i våra bostäder inom en överskådlig framtid. Men frågan är om vi kommer att ha olika maskiner för till exempel diskning och dammsugning eller en robot som kan göra allt, prioritera och se till övergripande mål som trivsel och säkerhet.

Själv "leker" Nordin och hans sex barn med tre dammsugarrobotar, ett 50-tal robotleksaker och ett par humanoider hemma. Under sin tid som forskare på Chalmers tekniska högskola byggde han humanoiderna Elvis, känd för sina vickande höfter, och Priscilla.

I dag jobbar entreprenören Nordin genom Göteborgsföretaget Irobis med robotar för hälsovård, försvaret och spelindustrin. En av de största utmaningarna är att "lära" robotar förståelse och att programmera abstrakta begrepp som nyfikenhet, kunskapstörst och effektivitet. Men på sikt tror Nordin och många med honom att forskningsvärlden kommer att kunna bygga in känslor, sinnen och faktiskt kärlek i robotar. Det scenariot leder till många etiska frågor som var gränsen mellan en människa och en robot går.

- På kort sikt är den stora frågan om alla ska ta del av robotarna. Är det bra att använda robotar till tråkiga arbetsuppgifter, eller hindrar man u-länder som tar sig fram tack vare billig arbetskraft, säger Nordin.

- Och på lång sikt kommer frågor om huruvida en robot ska ha rättigheter och om man får lov att stänga av en maskin som verkar ha känslor.

I Sverige var vi tidiga med att

I Sverige var vi tidiga med att utveckla industrirobotar och servicerobotar. Men de senaste åren har antalet patentansökningar inom robotteknik sjunkit.

Antal patentansökningar
2002: 21
2003: 23
2004: 19
2005: 25
2006: 10
2007: 10

Källa: Patent- och registreringsverket (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.