Bind inte boräntan. Att den rörliga räntan kommer att vara billigast framöver är de flesta bedömare överens om. Den som väljer tryggheten med fast ränta kan få betala nästan 700 kronor mer per månad för ett miljonlån.
Bostadsräntorna är på rekord-låga nivåer just nu och det kan vara frestande att binda lånen. Men det gäller att se upp. Notan för tryggheten kan bli dyr och de flesta av de bedömare DN Ekonomi talat med rekommenderar rörliga lån i första hand.
– Har man ekonomiska marginaler och kan ta de svängningar som kommer så tycker jag att man till största delen kan ligga rörligt. Det kommer troligen att vara det billigaste alternativet, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.
På bostadsfinansieringsbolaget SBAB har man samma syn.
- Med låga rörliga räntor som förmodligen blir lite lägre och kommer att vara låga under ganska lång tid väger det över för rörlig boränta, konstaterar Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.
Deras prognoser pekar på stora skillnader mellan de två valen framöver. Det innebär att den som väljer att binda ett miljonlån på fem år får betala 682 kronor mer per månad i räntor än den som väljer rörligt. För ett tvåårigt lån är skillnaden 500 kronor per månad, om prognoserna slår in.
Lika klart som det verkar vara att rörligt blir billigast framöver, lika klart verkar det vara att för den som verkligen vill ha fast ränta är de nära botten nu.
- Om man tycker det är väldigt tryggt att veta exakt hur mycket man ska betala kan det vara ett bra läge att binda nu, säger Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikanobanken.
Det kan exempelvis vara de som har små marginaler och är sårbara för räntehöjningar.
Att det är så dyrt att binda sina boräntor nu beror på finanskrisen. Skillnaden i pris mellan lån som löper under längre tid och de som löper på kortare tid, rörliga, är ovanligt stor. En delförklaring är Riksbankens kraftiga sänkningar av styrräntan från 4,75 i höstas till 1 procent. Men skillnaden beror också på effekterna från det allvarliga ekonomiska läget globalt men också i Sverige.
– Budgetunderskottet kommer att öka kraftigt. Det finansierar staten med lån, statsobligationer, när utbudet på obligationer ökar går räntan upp. Samtidigt finns en förväntan att inflationen kan komma att stiga kraftigt på längre sikt. Det tillsammans motiverar den stora skillnaden, säger Olof Manner, räntechef på Öhman Fondkommission.
Men när det gäller just räntan på bolån finns det fler saker som påverkar. Bankerna måste själva låna pengar för att kunna låna ut till sina kunder. Men intresset bland de investerare som normalt lånar ut till bankerna har svalnat. Därmed ökar kostnaderna för bankerna att låna.