Ekonomi

Dyr reform har skapat få nya jobb

Grafik: Anna-Lena Lindqvist
En kostsam och ineffektiv miljardreform som inte har skapat några mätbara jobb. Den slutsatsen kan man dra om den halverade arbets­givaravgiften för unga. Hotell- och restaurang­näringen har tjänat mest på reformen, visar exklusiva siffror som DN har tagit fram.

– Det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett ändå, säger Anders Forslund, professor vid Uppsala universitet och biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

För tre år sedan halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år.

Det var fortsättningen på en sänkning som gjordes redan 2007. Tanken var att stimulera arbetsgivare att anställa flera ungdomar.

Och kostnaden för reformen har svällt. Hittills har den kostat 51,5 miljarder kronor, i regeringens budget har man räknat med 48,9 miljarder kronor.

Men ännu finns ingen forskning som tyder på att reformen har haft de effekter som regeringen hade hoppats på. Inte heller den rundringning till olika branscher som DN har gjort visar att sysselsättningen ökar bland de under 26 år.

– Man är lite naiv om man tror att man kan få snabba och stora effekter av enbart en halverad arbetsgivaravgift och förändrade ingångslöner för unga med tanke på den struktur som industrin har, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, arbetsgivarorganisation för stora delar av de svenska industriföretagen.

– Att sänka arbetsgivaravgifter är en dyr metod med osäkra effekter. En hel del tyder på att det inte har någon effekt alls. Dessutom är syftet att motverka ett problem som är mindre än de flesta tror, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Han pekar på att ungdomsarbetslöshetssiffrorna är uppblåsta, dels på grund av att de som studerar inte ingår i arbetskraften, dels på grund av att många som registreras som arbetslösa söker jobb som ett komplement till studierna.

Den forskning som finns tyder enligt Calmfors på att sänkta arbetsgivaravgifter i förlängningen vältras över i högre löner i stället för att leda till flera jobb.

Små och medelstora industri­företag har däremot antagligen varit villigare att anställa yngre som en följd av den halverade arbetsgivaravgiften, bedömer både Weihe och andra inom industrins arbetsgivarorganisationer.

Enligt siffror som Skatteverket tagit fram åt DN är hotell- och restaurangbranschen den bransch som fått den största procentuella sänkningen av arbetsgivaravgiften i förhållande till lönekostnaderna efter halveringen. Denna sänkning uppgick i fjol till 4,8 procent av den totala lönesumman.

Björn Arnek, branschekonom vid Sveriges hotell- och restaurangföretagare, är övertygad om att sänkt arbetsgivaravgift kommer att leda till fler jobb.

– 2008–2009 genomgick Sverige en av sina värsta ekonomiska kriser. Nu ser vi en vändning upp i andelen ungdomar och jag tror absolut att sänkta arbetsgivaravgifter har effekt, säger han.

Den höga siffran för hotell- och restaurangbranschen kan jämföras med 1,1 procent för tillverkningsindustrin och gruvorna och 0,9 procent för vård, omsorg och sociala tjänster.

DN:s rundringning visar att arbetsgivarna är mer positiva till den halverade avgiften än de fackliga organisationerna.

– Vi har nästan 50 procent anställda under 26 år. Vi kan inte se några effekter av sänkt arbetsgivaravgift mer än att det går till vinster till ett stort gäng arbetsgivare, säger Malin Ackholt, avtalssekreterare vid Hotell- och restaurangfacket.

Arbetsmarknadsministerns pressekreterare hänvisar på en fråga om reformens effekter till en rapport från IFAU som ännu inte är klar. Dessutom ska de sänkta arbetsgivaravgifterna enligt rege­ringen ha räddat ungdomsjobb som annars hade försvunnit under krisen 2008–09.

Arbetsgivaravgiften

Arbetsgivaravgiften är i dag ungefär 31 procent av löner och förmåner som en arbetsgivare betalar för en anställd.

Här ingår bland annat ålderspensionsavgift och avgifter för sjuk- och föräldraförsäkring.

2007 sänkte regeringen avgiften för ungdomar under 25 år från 32,42 procent till 22,71 procent.

Den 1 januari 2009 utvidgades reformen och avgiften sänktes till 15,49 procent. Samtidigt höjde man åldern ett snäpp, nu gäller den lägre avgiften för ungdomar under 26 år. DN