Ekonomi

Dyra hyrsocionomer blir socialsekreterare

På ett halvår har socialsekreterare blivit ett bristyrke, påskyndat av flyktingströmmen till Sverige. Det bekräftar Arbetsförmedlingen. Nu tvingas kommunerna anlita stafettsocionomer som är dubbelt så dyra som anställda.

En hyrsocionom kostar kommunerna i runda tal dubbelt så mycket som en anställd – 90 000–100 000 kronor i månaden mot 45 000-50 000. Plus boende och resor.

Socialsekreterare har under hösten seglat upp på topp 20 på Arbetsförmedlingens lista över bristyrken, som publiceras i dag. Förra åren hade yrket plats 44 av 95.

Nio av tio kommuner har nu svårt att rekrytera socialsekreterare. I många kommunledningar finns en utbredd oro för att kostnaderna ska skena, liksom landstingens utgifter för hyrläkare och hyrsköterskor.

Användningen av hyrsocionomerna har ökat kraftigt, bekräftar Åsa Furén-Thulin, chef för sektionen vård och socialtjänst på Sveriges Kommuner och Landsting. Bilden väntas också bli bekräftad i den enkät till landets socialchefer som Sveriges Kommuner och landsting, SKL, just nu analyserar. I lokalpress har framkommit att exempelvis tre av åtta kommuner i Jämtland i slutet av 2015 var beroende av inhyrda, som väntades kosta sammanlagt drygt åtta miljoner kronor.

– Vi måste så snabbt som möjligt få grepp om exakt hur socialsekreterarbristen hanteras runt om i landet, bland annat vad gäller inhyrningen, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.

I dag finns minst 15 bemanningsföretag, plus ett tiotal regionala. Och fler är på gång.

Socialsekreterare i Helsingborg vittnar om hur bolagen uppvaktar dem för att hitta nya medarbetare, bland annat via Linkedin. De lockar med högre löner, ibland flera tusen kronor i månaden, samt handledning och vidareutbildning.

Förvaltningschefen för stöd och omsorg i Ragunda, Elisabeth Carlander-Blom, efterlyser motåtgärder:

– Lagstiftaren måste fundera på om det är rimligt att vi ska använda våra skattekronor på bemanningsföretag. Fortsätter det här är vi snart helt beroende av stafettare. För varför skulle den som kan inte ta chansen att höja sin lön och få ett friare jobb? frågar hon retoriskt.

– De inhyrda vi har haft här har varit fantastiska och gjort ett jättebra jobb. Men de höga kostnaderna går ut över andra kommunala verksamheter och skapar jättedålig kontinuitet för barn och ungdomar i socialtjänsten.

Socionomer finns – men allt färre vill arbeta i kommunerna, där arbetsbelastningen är hög och lönen relativt låg.

Yrkesgruppen har många alternativa arbetsplatser, både i landstingen, olika statliga myndigheter och i näringslivet. Sju av tio socialsekreterare funderade redan i våras på att lämna sin kommunala tjänst, enligt Akademikerförbundet SSR.

Och hela tiden tillkommer nya uthyrningsföretag, framhåller Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström.

Han tycker att utvecklingen påminner om sjuksköterskornas för tio år sedan.

– Många börjar med att hyra ut sig själva. Sedan har kolleger tyckt det verkat intressant och frågat om inte de också kan ansluta sig. Företagen får många intresseförfrågningar, både från äldre och yngre.

I flera glesbygdskommuner går det dock inte längre ens att få tag på tillräckligt många inhyrda. Där rings i stället pensionärer in.

Arbetsmarknadsekonomiska Rådet med professor Lars Calmfors i spetsen förespråkade nyligen löneökningar över ”märket” av marknadsskäl till socionomerna i årets avtalsrörelse.

Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson menar att det vore bra för samhällsekonomin:

– Marknadsmekanismerna drar åt det hållet. I sjukvården har det länge funnits stafettläkare och stafettsjuksköterskor. Nu kommer också stafettsocionomer. Att använda sådana lär bli dyrare för offentlig sektor än att höja lönerna, säger han.

Fakta. Brist på socialsekreterare

Socialsekreterare har sedan i våras seglat upp på topp 20 av Arbetsförmedlingens bristyrkeslista. Förra åren hade yrket plats 44 av 95. Nu plats 17.

Drygt åtta av tio kommuner pressades under hösten hårt av flyktingtrycket.

I mitten av december slog Inspektionen för vård och omsorg, IVO, larm till regeringen om att 31 kommuner anmält sig själva för att de inte klarar mottagandet av ensamkommande.

Sveriges Kommuner och landsting har nu begärt av regeringen att kravet på socionomexamen för till exempel familjehemssekreterare tillfälligt avskaffas för att kommunerna lättare ska kunna fylla sina vakanser.

Källa: Arbetsförmedlingen, MSB, IVO