Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

ECB-beslut kan skapa valutakrig

Foto: Kay Nietfeld/AP

Mer stimulanser väntas från Europeiska centralbanken (ECB). Det kan pressa Riksbanken att ge sig in i ett valutakrig och de svenska hushållen kan räkna med fortsatt låga räntor.

Om ECB:s väntade åtgärder får avsedd effekt återstår att se. Swedbanks chefsekonom Anna Breman är tveksam.

Hon tror att penningpolitiken kan ha nått vägs ände och att eurozonens regeringar nu måste börja komplettera med skattefinansierade investeringar och strukturreformer.

Många euroländer har dock svaga regeringar, bakbundna av usla statsfinanser. Dessutom är finanspolitisk samordning svårt att få till. Fokus är därför på Tyskland, vars regering anses vara den enda som har ekonomiska och politiska muskler att driva frågan.

– Det hänger på Berlin, säger Breman.

På ränte- och valutamarknaden har man redan positionerat sig inför torsdagens räntebesked från ECB, med ett tryck nedåt på både räntor och euron.

De flesta räknar med att ECB:s program för stödköp av obligationer utökas med 10 miljarder till 70 miljarder euro per månad. Många tror även att minusräntan på bankernas insättningar i ECB – som i praktiken har blivit ECB:s styrränta – sänks ytterligare.

En sänkning på 0,10 procentenheter till –0,40 procent anses bokad, trots att många banker i eurozonen redan har svårt att hantera minusräntorna. Breman tror ECB går längre och sänker insättningsräntan till –0,50 procent.

Det kan mycket väl bli betydligt mer än så, tror Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea. Fast han räknar då med kompletterande åtgärder snarare än större förändringar av räntan eller stödköpen.

Det spekuleras i nya likviditetslån till finanssektorn och att även ta in företags- och bankobligationer i stödköpsprogrammet.

Kronan väntas stiga i värde med nya ECB-stimulanser. Det slår mot svensk konkurrenskraft och gör det svårare för Riksbanken att nå sitt inflationsmål.

– Det är som ett valutakrig, säger von Gerich.

För att hantera detta öppnade Riksbanken för interventioner på valutamarknaden i januari.

Breman noterar dock att vice riksbankschef Cecilia Skingsley dagen före ECB-beskedet, i en intervju med Svenska Dagbladet, tonat ned riskerna med en starkare krona.

– Det har skapat otydlighet kring om Riksbanken är redo.

Läs också: ECB-beslut kan leda till svensk räntesänkning

Fakta: Väntas sänka prognosen

Till torsdagens räntebesked från ECB:s direktion väntas också nya framtidsutsikter från ECB:s ekonomer, där bland annat beräkningar av utvecklingen 2018 kommer att ingå för första gången.

Det mesta pekar mot att ECB-ekonomerna gör prognossänkningar av såväl inflationen och tillväxten, efter årets marknadsturbulens, överlag nedåtgående indikatorer och försämrade utsikter för global tillväxt.

I december räknade ECB:s ekonomer med en tillväxt på 1,7 procent i år och 1,9 procent 2017. Prognosen för inflationen låg på 1,0 procent i år och 1,6 procent 2017.

Källa: ECB, Reuters