Ekonomi

ECB sänker räntan

Foto: Michael Probst

Europeiska centralbanken, ECB, sänker sin styrränta till 0,00. Inlåningsräntan sänks till - 0.40 procent. Beskedet var väntat och sätter ytterligare press på Riksbanken

Beslutet om ytterligare lättnader i ECB:s penningpolitik var väntat. Inflationen i euroområdet är klart under målet på 2 procent, februari -0,2 procent, och ECB-chefen Mario Draghi har sagt att centralbanken tänker göra allt som står i dess makt för att få upp den.

Nu sänker ECB sin styrränta med 0,05 procentenheter till rekordlåga 0 procent. Dessutom sänks inlåningsräntan till bankerna med 0,10 procentenheter till -0,4 procent.

Beslutet innehåller större stimulanser än vad analytiker hade räknat med. Ingen av de 46 bedömare som Bloomberg tillfrågat hade räknat med en sänkning av styrräntan. Däremot trodde nästan alla att inlåningsräntan skulle sänkas. 

Centralbanken utökar dessutom sina obligationsköp från 60 till 80 miljarder euro i månaden. Det är ett sätt för centralbanken att öka penningmängden och på så sätt försöka öka aktiviteten i ekonomin och få upp inflationen. 

Foto: AlamyFoto: Alamy

Sänkningen sätter ytterligare press på Riksbanken som genom en svag krona försöker få upp inflationen i Sverige via högre priser på import. Direkt efter beskedet försvagades euron och nu ökar förväntningarna på ytterligare räntesänkningar i Sverige.

En annan möjlighet är att Riksbanken genom att intervenera på valutamarknaden, sälja kronor, försöker få ner värdet på kronan.

Foto: DN

Snabbfakta.  ECB sänker räntan
  • Europeiska centralbanken (ECB) sänker styrräntan med 0,05 procentenheter, till rekordlåga 0 procent.
  • Banken sänker samtidigt inlåningsräntan med 0,10 procentenheter, till rekordlåga –0,40 procent.
  • Dessutom utökas stödköpsprogrammet till 80 miljarder euro per månad, och programmet utvidgas till att omfatta nya typer av obligationer.
Fyra frågor och svar om räntesänkningen
  1. Foto: DNVarför sänker ECB räntan och utökar stödköpen av obligationer?
    I första hand vill ECB få upp inflationen i euroområdet, något som helt misslyckats hittills. Tvärtom, enligt preliminära siffror sjönk priserna i euroområdet med 0,2 procent i februari. Euroområdet brottas dessutom, till skillnad från Sverige, men låg ekonomisk tillväxt.
    Förhoppningen är att låga räntor ska öka utlåningen till företag och hushåll och i förlängningen leda till fler investeringar som ökar aktiviteten i ekonomin. Framför allt är det via företagen ECB hoppas att stimulansen ska gå och den största sänkningen gjordes av inlåningsräntan till företag. Den räntan ligger nu på -0,4 procent, 0,10 procentenheter lägre än tidigare. Mer oväntad var sänkningen av styrräntan med 0,05 procentenheter till 0 procent. Dessutom utökar ECB stödköpen av obligationer från 60 till 80 miljarder euro i månaden i ett försök att få ner de långa marknadsräntorna och på så sätt få upp inflationen och tillväxten.
  2. Vad betyder ECB:s beslut för Sverige och Riksbankens kommande penningpolitik?
    Riksbanken brottas liksom ECB med låg inflation och har, hittills, sänkt räntan till -0,5 procent för att få priserna att stiga. För svensk del handlar det dock inte om att stimulera aktiviteten i ekonomin, svensk tillväxt är stark. Riksbankens strategi går i stället framför allt ut på att genom en låg ränta försöka hålla nere värdet på kronan och på så sätt importera inflation. Det blir svårare när ECB sänker räntan och direkt efter beskedet sjönk värdet på euron. Nu ökar förväntningarna på att Riksbanken sänker räntan ytterligare för att motverka en förstärkning av kronan. En annan möjlighet är att Riksbankschefen Stefan Ingves utnyttjar det mandat han fått att när som helst intervenera på valutamarknaden för att hålla nere värdet på kronan.
  3. Vad får låga räntor för effekt?
    Privatpersoner med bolån kan glädjas åt mer pengar över i plånboken. Lika roligt är det inte för de som sparar stora summor på banken. Deras avkastning har sjunkit betydligt. Samtidigt riskerar låga räntor att skapa osunda bubblor. Priset på aktier, fastigheter och andra finansiella tillgångar stiger i ett lågräntelandskap när placerare jagar avkastning på sitt kapital. Det kan skapa värden som egentligen inte är motiverade av reella faktorer och som riskerar att falla snabbt när räntorna börjar stiga igen. Det är också ett problem om låga räntor parkerar pengar i tillgångar i stället för att få dem att flöda ut i den verkliga ekonomin. Då går man miste om den skjuts i ekonomin som i alla fall ECB hoppas att lågräntepolitiken ska leda till.
    Det finns också en fara för att banksektorn försvagas av låga räntor. Negativa räntor pressar deras vinster och de har svårt att föra över hela kostnaderna till kunderna.
    För svensk del finns en uppenbar risk för att hushållen skuldsätter sig för mycket och att fastighetsmarknaden blir övervärderad.
  4. Vilka andra sätt finns det för att få upp inflationen och få igång tillväxten?
    Många menar att räntevapnets har tagit ut sin rätt och att det nu är dags för politikerna att träda in. En möjlighet är att öka de offentliga investeringarna och på så sätt få fart på tillväxt och sysselsättning. En del talar sig också varma för "helikoptersläpp". Begreppet som lanserades av ekonomen Milton Friedman innebär att centralbanken trycker nya pengar som direkt riktas antingen till hushållen eller till att finansiera offentliga investeringar. På så sätt skulle penningpolitik och finanspolitik tillsammans stimulera ekonomin.

/Marianne Björklund