I ett månadsbrev pekar hon ut mer resurser till euroländernas permanenta krisfond ESM som det viktigaste steget just nu.
”Så att krishanteringen på kort sikt förbättras”, skriver hon.
Hermansson ser pakten, som stärker budgetdisciplinen, som nödvändig. Men hon varnar samtidigt för att den kan bli svår att utvärdera.
”Exempelvis kan det bli svårt att bötfälla länder vid överträdelser”, skriver hon.
Hon ser även en risk för att efterfrågan i eurozonen kan tryckas ned kraftigt av åtstramningarna som följer på paktens regler, vilket föranleder större fokus på tillväxt och konkurrenskraft.
Det ser bra ut, men nu ska vi granska detaljerna, säger S-ledaren Stefan Löfven som anser att det behövs en gemensam pakt.
– Vi ser hur vi lider av att vi har instabila ekonomier i många länder. Vi är beroende av varandra, säger han.
– En stabil ekonomi är den bästa förutsättningen för välfärd.
Löfven konstaterar att Sverige inte påverkas av reglerna och att pakten inte innebär att Sverige kommer att tvingas in i euron.
– Det finns inga som helst möjligheter till det. Vi är inte ens i närheten av att tvingas in i euron bakvägen.
Däremot får Sverige ett inflytande genom sin närvaro vid ett av toppmötena och genom att ha flyttat fram positionerna.
– Det är det som vi har varit tydliga med gentemot regeringen. Det är vi som bland annat drivit fram inflytandereglerna. Det har vi fått tack vare ett ihärdigt arbete av Socialdemokraterna, säger han.
Finansminister Anders Borg välkomnar uppgörelsen om en finanspolitisk pakt på EU-toppmötet i måndags. Han beskriver pakten som resultatet av 2—3 års diskussioner om hur eurozonens medlemmar ska få bättre kontroll på sina budgetar och ett sätt att förhindra en splittring av EU.
Han hoppas få stöd för svensk medverkan i pakten i riksdagen, men vill inte ange när en proposition kan komma.
– Det återstår att se, säger han på en pressträff på tisdagen.
Enligt Borg är de villkor som har diskuterats i EU-nämnden " i väldigt bred mening uppfyllda".
– Vi är inte bundna av regelverket. Vi har möjlighet att delta. De sociala parternas roll har en stark ställning. Och det är väldigt tydligt att detta inte är ett försteg till att vi blir ett euroland, säger han.
Poängen med pakten är enligt Borg att den gör att euroländerna fungerar bättre. Sveriges medverkan är också väsentlig, anser han.
– Vi får möjlighet att delta på möten där regelverket diskuteras och när breda frågor om ländernas konkurrenskraft är uppe på agendan.
De regler för ökat budgetkontroll som euroländerna tvingas följa i och med pakten ser Borg som mjukare än de som Sverige redan följer med egen lagstiftning sedan 90-talskrisen.
Ett grekiskt avtal med privata långivare om skuldlättnad brådskar och det behövs en "massiv europeisk brandvägg" i form av resurser för krishantering, enligt Anders Borg.
Om det blir en brandvägg byggd på mer ECB-stöd, mer tillskott till IMF eller förstärkningar av eurozonens krisfonder EFSF och ESM spelar ingen roll, tror han.
Avgörande är dock mer grekiska strukturreformer.
– Inget av detta kan bli verklighet om inte Greklands reformarbete stärks, säger han.
Han pekar särskilt ut Greklands haltande privatiseringsprogram som en stötesten. Programmet skulle vid det här laget ha dragit in cirka 50 miljarder euro till den grekiska statskassan, enligt Borg.
– Det ser nu ut som att de har fått in ett belopp strax över 1 miljard euro.
Reformarbetet släpar även efter när det gäller arbetsmarknaden, enligt Borg.
– Man ska inte tro att andra länders skattebetalare kommer att lägga pengar på bordet om man inte förstärker sannolikheten för att de kommer till nytta. Om det ska vara fortsatt ineffektivitet, korruption och byråkrati kommer man inte få fram pengar till något ytterligare paket.
Greklands oförmåga att reformera är även huvudorsaken till att kraven på privata sektorn om en skuldlättnad hela tiden ökar, enligt Borg.
– Kraven höjs för att implementeringen från grekernas sida har varit för dålig.
Anders Borg tror att Portugal är på rätt spår, trots de senaste veckornas växande misstro mot landets krishantering på obligationsmarknaden.
– Vi kan se en tydlig förstärkning av Portugals bytesbalans. Det är tydligt att portugiserna är på en bana där det sker förbättringar, trots att de räknar med en kraftigt negativ tillväxt i år.
– På den strukturella sidan har de nått en uppgörelse med arbetsmarknadens parter, där det sker betydande förändringar av kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning.
Han tror inte en skuldlättnad av grekisk modell blir aktuell för Portugal, särskilt då den grekiska processen har skapat mer problem än nytta hittills.
– Den har skapat en väldig oordning och osäkerhet på marknaden. Jag kan förstå att man måste ta ned skuldnivån, men processen har varit så komplicerad och skapat så mycket osäkerhet att jag undrar om man inte ska dra slutsatsen att det får vara punkt för den typen av övningar, säger Borg.