Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ekonomiprofessor varnar för bankkrasch

Foto: TT

Ett grekiskt ja innebär fortsatta förhandlingar med långivarna i eurogruppen. Men blir det ett nej kan den europeiska räddningsfonden ESM tvingas gå in och rädda Greklands banker. Det säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

– Vid ett ja föreställer jag mig att förhandlingarna om ett stödprogram kommer att återupptas, därför att det vore ett klart besked från väljarna om att de är beredda att gå längre än regeringen är, säger Calmfors medan grekerna ännu röstar i söndagens ödesval.

Han påpekar att ett ja i folkomröstningen dock kan leda till regeringskris och nyval, vilket i sin tur kan få förhandlingarna att dra ut på tiden – med de risker det innebär.

Men den stora frågan är ändå vad som sker om grekerna röstar nej. Premiärminister Alexis Tsipras har flera gånger sagt att ett nytt avtal då kommer att nås snabbt och att de grekiska bankerna ska öppna igen på tisdag.

– Men jag har svårt att tro att långivarna i de övriga euroländerna kommer att sträcka sig längre än i dag. Stämmer det blir det en statsbankrutt vid ett nej. Och då ställs ECB inför valet om man ska fortsätta ge nödlån till grekiska banker för att de ska kunna täcka folks uttag. Men vid en statsbankrutt har de grekiska bankerna inte bara ett likviditetsproblem, utan sannolikt också ett annat problem: de blir insolventa. De skulle göra ytterligare förluster på sina innehav av grekiska statspapper och förmodligen också göra stora förluster på lån till den privata sektorn. Bankernas egna kapital kan komma att raderas ut.

Om det händer behöver bankerna räddas, eller "rekapitaliseras". Det kan ske på tre sätt, menar Calmfors.

– Den grekiska staten skulle kunna göra det om man börjar betala andra utgifter med skuldsedlar. En annan metod är att man helt enkelt tar av större långivares och insättares tillgodohavanden i bankerna, en så kallad bail-in, som skedde på Cypern. En tredje metod kan vara att den europeiska räddningsfonden ESM går in med nytt aktiekapital och tar över ägandet av bankerna. Det sistnämnda skulle i och för sig vara ganska vettigt, men det kan bli svårt att hitta politiskt stöd för eftersom det skulle kunna ses som fortsatta "stödinsatser". Men det behöver inte vara det, eftersom det ofta har visat sig att den som tar över en bank i ett sådant krisläge senare kan sälja med vinst. Som i Sverige efter 90-talskrisen, till exempel.

Kommer Grekland tvingas lämna euron?

– Inte med automatik. Om man lyckas rekapitalisera bankerna och ECB fortsätter förse dem med likviditet kan landet vara kvar i euron, även efter en statsbankrutt. Det blir förluster för de institutioner som i dag sitter med de grekiska fordringarna, det vill säga de europeiska räddningsfonderna, ECB och IMF, förluster som i slutändan faller på skattebetalarna i övriga euroländer.

Hur kan en "Grexit" då påverka resten av Europa?

– Det blir nog inte några större effekter på banker och kreditinstitut, som det hade blivit tidigare när de ännu hade stora fordringar på Grekland. Däremot finns det en annan, långsiktig risk: att man har visat att övergången till euron inte är oåterkallelig. I framtida kriser kommer det då att finnas större förväntningar på att ett land i en svår kris ska lämna. Det kommer att göra framtida kriser mycket mer svårhanterliga. Det är ett starkt argument för att grekerna ska få behålla euron även om det blir en statsbankrutt, säger Lars Calmfors.

Foto i text: TT

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.