Mindre klasser i skolan lönar sig för både eleverna och samhället, hävdas i en ny forskningsrapport. Läraren Helene Bragsjö i Åkersberga har 21 elever. Idealiskt, tycker hon: ”Det finns utrymme för alla att vara den man är i vår grupp.”
Elever som går i mindre klasser har bättre studieresultat än de som går i större. Och, mer uppseendeväckande: De som går i en mindre klass får också högre lön som vuxna, enligt en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau).
– Huvudargumentet för mindre klasser är att det ska bli mer lärartid för varje elev och att risken för störning minskar. Blir man duktigare på att läsa, skriva och räkna kan man utföra sina arbetsuppgifter mer effektivt och det genererar en högre lön, säger en av rapportförfattarna, nationalekonomen Björn Öckert.
Enligt han och hans kolleger skulle de högre lönerna, som också betyder högre skatteintäkter, betala kostnaderna som följer av mindre klasser. En samhällsekonomisk vinst, med andra ord.
Men den högre lönen tycks bara gälla för högavlönades barn. En mindre klass medförde en löneökning på 6 procent för dem. Kanske blev det mer tid för barnen med bättre förutsättningar i en mindre klass, resonerar Öckert.
Studien gjordes på basis av elever födda 1967–82. När de gick i fjärde klass hade skolan ännu inte kommunaliserats, och det fanns statliga regler om att antalet elever inte fick vara fler än 30. I undersökningen ligger snittet för årskurs fyra på 25 elever.
Men rapportförfattarna kan inte säga vilken klasstorlek som är den ideala. Björn Öckert är inte heller säker på att det skulle behövas ett fastställt maxantal i dagens skola.
– Den genomsnittliga klasstorleken har inte ändrats nämnvärt de senaste 20—25 åren. Det kanske finns naturliga begränsningar i hur stora klassrum man kan ha, säger Björn Öckert.
Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, konstaterar att Ifau:s slutsatser inte är unika.
– Internationell forskning visar att klasstorlek har effekt, men den är måttlig. Det finns annat som har större effekt, säger han och syftar på lärarnas yrkesskicklighet.
– Om jag vore kommunpolitiker och hade pengar skulle jag satsa på att vidareutbilda lärarna, säger han.
Vid Korallens friskola i Åkersberga, nordost om Stockholm, har ingen klass mer än 23 elever. Och läraren Helene Bragsjö tycker att hon har den perfekta klasstorleken med 21 elever.
– Om man har några mycket utåtagerande elever i en väldigt liten klass kan de ta över gruppen, men om klassen är tillräckligt stor gör grupprocessen att de utagerande blir några av allihopa. Så man ska inte har för små klasser heller.