Det är två amerikaner som får Alfred Nobels ekonomipris, Elinor Ostro och Oliver E. Williamson. De båda pristagarnas forskning visar att ekonomisk analys kan hjälpa oss att förstå vitt skilda organisationsformer.
Årets pristagare i ekonomi fanns långt ned på listorna. det var få som trodde att Elinor Ostro och Oliver E. Williamson skulle få ekonomirpiset. Men det var inte heller någon besvikelse. Ekonomi vetenskapen har varit ett mycket mansdominerat pris.
Elinor Ostrom blir nu den första kvinnan som får ekonomipriset.
Enligt Kungliga vetenskapsakademien har Elinor Ostrom utmanat den konventionella uppfattningen genom sina teorier. Gemensam egendom missköts ofta och därför bör de privatiseras eller regleras av centrala myndigheter.
Hennes teser baseras på ett stort antal studier av gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter.
Bland annat har hon sett hur konflikter har gjort att brukarna utvecklat sofistikerade mekanismer för beslutsfattande och efterlevnad av regler. Ostroms studier visar vad som utmärker framgångsrika brukarföreningar.
Elinor Ostroms teoribildning ligger i gränslandet mellan statsvetenskapliga och ekonomiska vetenskaperna. Enligt visa källor har hennes viktigaste insats varit inom miljöområdet.
Hon är skeptisk till både statlig kontroll och privata initiativ. Istället har hon betonat att förändringen måste växa fram inifrån själva verksamheten.
Många brukare, hetrogena grupper och fattigdom försvårar samarbeten.
Oliver E. Williamson prisas för att han har utvecklat en teori där företag ses som strukturer för konfliktlösning. Hans teori har lagt grunden för den snabbt växande forskningen om ekonomisk organisering enligt Kungliga vetenskapsakademien.
Ekonomiska transaktioner äger rum inte bara på marknader utan också inom företag, föreningar, hushåll och myndigheter.
Medan ekonomisk teori ger en god belysning av marknadens förtjänster och begränsningar, har den hittills ägnat mindre utrymme åt andra institutionella arrangemang.