Tidigare i år meddelade närings- och energiminister Maud Olofsson (C) att hon kan tänka sig en skatteväxling för att sänka elskatten för konsumenter, samtidigt som den höjs för producenter. Förslaget har under året dock inte förankrats hos de övriga medlemmarna i alliansen.
– Från vårt parti, Centerpartiet och Maud Olofsson, har vi varit tydliga med att vi vill växla från konsumtionsskatt till produktionsskatt. Men det har vi inte vunnit gehör för inom alliansen. Vi får väldigt negativa reaktioner ganska snabbt, inte minst från Folkpartiet och Kristdemokraterna, säger Daniel Johansson (C), statssekreterare hos Maud Olofsson.
Daniel Johansson är inne på samma spår som Villaägarnas Riksförbund. Han håller med om att politiska beslut har bidragit till de senaste årens stigande elpris, men bara delvis.
– Det har tillkommit utsläppsrättshandel och skattehöjningar vilket har gjort att priserna gått uppåt. Men den huvudsakliga orsaken är att råvarupriserna för energiproduktionen har stigit, säger Daniel Johansson.
En skatteväxling skulle kunna vara helt budgetneutral och sänka elpriset för kunden, menar Johansson, och beklagar sig över att det inte finns en större öppenhet från övriga partier i regeringen.
– En skatteväxling skulle kunna ske ganska snabbt om den politiska viljan finns, säger han.
Eva Flyborg, Folkpartiets energipolitiska talesperson, tycker att resonemanget om att sänka skatten för konsumenter och höja den för producenter är för enkelspårigt. Elmarknaden är som en motor, och där går det inte att slänga ut en liten bit bara för att man tycker att den är dålig, säger hon.
– Vi gör allt för att få ner elpriset. Men min åsikt är att vi ska ha mer elproduktion. Det är en stor kedja, och man måste inse att energiföretagen inte bygger nya kärnkraftverk, och inte bygger säkrare elnät om de inte har någon vinst, säger Eva Flyborg (FP).
– När Barsebäck lades ner fick vi konstant elbrist. Vi behöver mer och ny kärnkraftsproduktion. Det är det allra viktigaste vi kan göra för att sänka elpriset för konsumenterna.
Cecilie Tenfjord-Toftby, ansvarig för Moderaternas energipolitik i riksdagsgruppen, är inne på samma spår. Hon vill inte ta ställning till om en skatteväxling är bra eller dålig eftersom hon inte sett något konkret förslag ännu, men säger ändå att det inte är lösningen på det egentliga problemet, brist på el.
– Det här är ett teoretiskt sätt att överföra pengar från den ene till den andre, men det löser inte grundproblemet. Det är bristen på el som höjer priset.
– Om en ökad elproduktion skulle minska elpriset för konsumenterna så är det kanske inte riktigt rätt att höja skatten för elproducenterna. Det skulle minska incitamentet till att investera i ny produktion, säger Cecilie Tenfjord-Toftby (M).
Var ska investeringen ske? Vi har långa ledtider på nybyggnation av kärnkraft och vattenkraft.
– I Sverige ser vi att vi ska fortsätta bygga ut vindkraften, det kommer att skapa nya arbetstillfällen. Och vi satsar fortfarande mycket på biobränsle. Men vi vill samtidigt inte stänga dörren för ny vattenkraft. Det finns begränsningar, vi har våra nationalälvar som är skyddade och som ska vara skyddade, men det finns annan vattenkraft i Sverige. Och om man ser att det finns ett stort energibehov kommer det ny kärnkraft, säger Cecilie Tenfjord-Toftby.
Mats Odell (KD), ser också risken att en skatteväxling skulle minka intresset att investera i ny elproduktion.
–Det som behövs är ett ökat utbud av elproduktion. Risken med det här förslaget är att vi istället får en minskning av ny produktion, säger han.
Eva Flyborg (FP) vill se en nationell plan för att effektivisera vattenkraftverken. Hon kan även tänka sig en sänkning av skatten för kärnkraftproducenterna.
– Vi har en extra skatt nu på el som produceras i kärnkraftverk. Den kan man börja med att ta bort, så att vi kan producera nya kärnkraftverk.