Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
Elmarknaden

”Politiker bakom höga elpriser”

Bokmärk artikel
Spotpriset på Nord Pool svänger kraftigt, men trenden pekar uppåt.

Grafik: Barbro Ingvaldsson/DN Spotpriset på Nord Pool svänger kraftigt, men trenden pekar uppåt.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0

Elpriserna har fördubblats sedan elmarknaden avreglerades 1996. Och det är politikernas fel, menar Villaägarnas Riksförbund, som föreslår att en omfördelning av elskatten skulle minska kundens kostnader utan att påverka statskassan.

Elpriserna har fördubblats sedan elmarknaden avreglerades 1996. Och det är politikernas fel, menar Villaägarnas Riksförbund, som föreslår att en omfördelning av elskatten skulle minska kundens kostnader utan att påverka statskassan.

År 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Tanken var att konkurrensen skulle driva ned priserna och att kunden skulle få en billigare elräkning. Verkligheten blev annorlunda, normalnivån för elpriset är i dag dubbelt så högt som det var för 15 år sedan.

– Först låg det något år under 20 öre kilowattimmen, sedan blev det våtår, vilket pressade ner priserna. Men sedan 2001 har det varit en stadig trend uppåt från normalnivån på 20 öre kilowattimmen till den normalnivå vi har idag, cirka 45 öre kilowattimmen, säger Jakob Eliasson, energipolitisk expert på Villaägarna.

– Det är framförallt de senaste fem åren som elpriset har varit så pass volatilt som det har varit. En snabb sammanfattning är att elpriset sedan avregleringen för kunden åtminstone har fördubblats.

För att förklara prisskillnaden mellan 1996 och nu räcker det inte bara att prata om nivåer i vattenmagasinen, säger Jakob Eliasson. Höjningen beror främst på två saker, kopplingen till övriga Europa och kombinationen marginalprissättning och utsläppsrätter.

I takt med att överföringskapaciteten av el till kontinenten byggs ut ökar även möjligheten att exportera den el som produceras i Norden. När el exporteras till Tyskland minskar utbudet på den nordiska marknaden, och priserna trissas upp.

– Vi blir mer och mer del av en europeisk marknad, och därför har vi också oftare europeiska priser, det vill säga högre. På lång sikt närmar vi oss tyska nivåer på priserna, säger Jakob Eliasson.

Han tillägger dock att kopplingen till kontinenten inte bara är av ondo. Vid vissa tillfällen har Sverige importerat el för att kunna täcka behovet.

– Om vi inte hade kunnat göra det hade det blivit väldigt höga priser här. Vid de tillfällena var man som konsument glad för överföringsmöjligheten.

Annons:

Störst påverkan på elpriset för kunden har införandet av utsläppsrätter haft, säger Jakob Eliasson. På elbörsen använder man sig av marginalprissättning, vilket innebär att all el handlas till samma pris varje timme. Det är den sist producerade kilowattimmen som sätter priset, och det är oftast dyr kolkraft. Vattenkraft, som är billigt att producera, säljs alltså till samma pris som el producerad med kol.

– När man införde utsläppsrätter steg elpriserna eftersom det blev det dyrare att elda kolkraft. Marginalkostnaden kunden fick betala blev kostnaden för kolbiten elproducenten eldar upp, samt kostnaden för utsläppsrätten man måste skaffa.

Handeln med utsläppsrätter, tillsammans med elbörsens marginalprissättning, har gjort att producenterna av vattenkraft och kärnkraft gjort miljardvinster på konsumenternas bekostnad.

– Vatten- och kärnkraftproducenterna har inga omkostnader för utsläppsrätter. De säger ”Åh, vad bra! Högre elpris, men inga ytterligare omkostnader”. Vatten- och kärnkraftbolagen tjänar 20 miljarder kronor mer om året till följd av de extra vinsterna från utsläppsrätterna, säger Jakob Eliasson.

– På en normal marknad hade entreprenören sagt ”Wow, vilka vinster”, och investerat för att öka utbudet. Men vi är färdiginvesterade vad gäller vattenkraften, och för kärnkraften är det väldigt långa ledtider för att bygga nytt. Det här är 20 miljarder som politikerna tar från kunderna och bara ger till kraftbolagen.

40 procent av ett hushålls elräkning består av skatter och avgifter. Sedan slutet av 70-talet har elskatten mer än tiodubblats. Villaägarnas lösning för att minska kostnaden för kunden är att sänka elskatten och istället höja skatten för producenterna av vatten- och kärnkraft.

– Eftersom mängden koldioxidutsläpp styrs av utsläppsrätterna är elskatten en förlegad skatt ur miljösynpunkt. Sänk elskatten för konsumenterna, och beskatta istället vatten- och kärnkraftproducenterna med motsvarande summa. Det borde de rimligtvis ha råd med eftersom de gör 20 miljarder kronor högre vinst varje år på handeln med utsläppsrätter. Då blir det statsbudgetneutralt, säger Jakob Eliasson.

En genomsnittlig småhusägare skulle betala 3.000 kronor mindre för sin el varje år ifall skatten sänktes med en summa motsvarande den vinst vatten- och kärnkraftproducenterna gör på utsläppsrättshandeln, enligt Villaägarna.

– I stort har vi inga problem med elmarknaden. Men vi har problem med politiska beslut som omotiverat leder till högre elpriser för konsumenten och vinster för kraftbolagen. Politikerna har hittills kunnat gömma sig bakom kraftbolagsdirektörerna, som har fått ta smällen.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

gisslan-puff
Foto:AFP

 IS tar på sig dådet. Dödade polischefen – höll sedan familjen fången.

DN granskar

Tipsa oss på DN

 Lämna ditt tips anonymt DN:s reportrar granskar jäv och korruption.